PRS Lupple & Medi

Dorian studerade bilden. Den var också bra. " Den blir bra." Log han roat och tog emot den.

"Kom gärna förbi hotellet någon gång. Rummet är inte bokat nästa helg." Han blinkade med ena ögat.

Dorian flinade mot honom. " Jag ska ha det i åtanke. " Sa han roat. " Men Lupe. Jag kan ju inte direkt göra sånt med henne där. " Flinade han. Tog tavlorna i händerna. "Du är ju där. " Sa han roat.

"Det är inte det jag menade. Jag menade mer en liten minisemester." Sa han och log.
"vi ses."

Dorian flinade lite. " Tack för erbjudandet." Log han och lämnade sedan lägenheten och packade in tavlorna i bilen. Varsamt innan han åkte iväg hemåt.

Maria hade varit på flygplatsen och hämtat Emmas mormor för att sedan handla mat.
När de kom hem så log hon mot Lathan.
"Hämtar du Emma älskade?"

Lathan log mot sin fru och kysste hennes kind innan han gick upp till rummet där Emma var. " Din mormor är här." Log han mot henne.

Emma såg upp från boken och sträckte ut sig.
"Kan du bära mig? Eller är jag för .... svag?" Hon skakade på huvudet.

Lathan såg på henne med ett spänt ansikte. Bära henne? Han svalde hårt och funderade någon sekund till. " Jag hjälper dig ned. " Sa han lugnt och gick fram och bar upp henne.

Hon log svagt och höll om hans nacke. Han doftade rökigt av parfym och hon skrattade.
"Jag harr inte så ont. Du är för nervös." Sa hon.