PRS Lupple & Medi

Dorian log roat. " Utställningen får det bli. Det vill jag att du genomför också." Sa han ärligt och nickade. " Jag ska ge dig lite plats för dina verk. " Log han.

"Det säger jag inte nej till." Skrattade han och såg på honom.
"Men Halos målningar är bara era. Hon ser ju ut som en ängel."

Han nickade sakta. " Det är sant. Hon får inte vara med på utställningar i tavelform." Sa han ärligt. " Ja då antar jag att du har en hel del att stå i." Flinade han innan han gick längre in i rummet och plockade med sig en del av sina tavlor.

"Jag kan måla en där jag tonar ner hennes änglaskönhet en del. Men det är om du vill att andra ska bli avundsjuka." Han log.
"Jag kan måla henne som en drottning och säga hon var insperaton?"

Dorian såg på honom med en road blick. " Du vet att jag är rätt svartsjuk." Flinade han skämtsamt. " Jag antar att du får ställa den frågan till henne. Om hon vill vara med. " Sa han ömt. Han stannade upp vid en tavla av Lupe. En av Dorians favoriter. " Vill du behålla den?" Undrade han lugnt.

Han såg på den och nickade.
"Denn bbetyder mycket. Den är ett minne om vad jag var..." Sa han.

Dorian nickade sakta. " Jag förstår. " Log han ärligt. Den var ett av Dorians bästa verk. "Den passar ändå bättre här. " Log han och vände runt mot Lupe. " Nåväl. Då har du lite mer plats för dina verk." Sa han leendes.

"Den är målad här så därav är den en del av det här." Han log mot honom.
"Tack igen.."

Dorian flinade lite. "Jo det förstår jag." Log han. " Men någon bild av dig då som du inte är så fäst vid?" Log Dorian. " Måste ju ha en bild av min son." Log han.

Han tog en annan och visade.
"Den här kanske?" Frågade han och fog ömt.
"En nyare. När jag var vampyr redan."