Ett nytt liv PRS Vidomina & Medi

"Jag är ledsen av att jag inte kan få barn. Jag vet att vi harr pratat om de men igår brast det. Sherman gjorde det ortvist för mig. Jag fick aldrig välja." Hon såg på honom och satte sig i hans knä och lade armarna om honom. Det var så skönt att sitta där.
"Jag är inte kapabel att få barn."

Han log och tog hennes händer.
2Du är som en hundvalp. Ivrig hela tiden." Han log ömt och kysste henne.

Rion skrattade bara när hon sökte sig till honom, men lät henne luta sig mot honom och höll om hanne för att stryks hennes rygg. "Jag ska prata med Rion idag.", sa han lugnt och pausade. "..Men du får gäldas för Lisa och Alex, de väntar deras första barn. Det måste vara spännande för de, vi måste vara glada för de.". Han drog in ett djupt andetag och andades ut. "Kom, vi gör oss klara, det kommer kännas bättre när du får se Ruby och Caspian också tror jag. Jag tror du har saknat dem mer än vad du vågat säga till mig.".

Lisa skrattade. "Ja, jag är väl det.". Hon snurrade runt med greppet om hans händer. "Kom, vi ger oss av till Ruby nu, jag vill träffa de andra.". Hon tog tag i Alexs hand för att dra med sig honom mot dörren.

on log och såg på honom.
"Ska du prata med dig själv älskling? Klart jag är lycklig för dem. " Hon smekte hans kind och började knäppa skjortan och drog på sig ett par byxor innan hon dog handen genom håret.

Han log och tog hennes hand.
"Men då går vi då min älskade hustru." Sa han och böjade gå med henne.

Han log mot henne och förde hår som fallit i henne ansikte bakom hennes ena öra. Sedan flyttade han henne ur sitt knä och ställde sig upp. "Kom då.". Han sträckte en hand efter henne. "De tar väskorna åt oss sedan. Du hade förresten kanske velat stanna kvar i staden medan jag hjälper Alex och Lisa med flytten?". Han öppnade dörren och gick ut i korridoren mot hissen.

Lisa tog med honom ut på infarten och började gå. Rubys hus var inte särskilt långt bort. "Jag tror mamma sa att vi skulle dit.", sa hon och lät genast lite fundersam och såg sedan åt hans håll. Hon verkade ha kommit på ett annat samtalsämne. "Jag undrar om vi inte har glömt något att packa ner till flytten?"

"Jag kan stanna här så länge så jag kan träffa mamma och pappa en sväng." Hon kom efter och ställde sig vid hans sida.

"Men vi kan ju komma tillbaka. Det går ju att glömma och det 'r inge farligt enligt mig."
Han log och tog hennes hand i sin och började gå.
"Minns du våra 6 års dag och vi fick vara hos Sherman. Han blev sur tror jag."

"Det gillar dem säkert. Jag tror de har saknat dig mycket. Du har varit så mycket på land.". Rion log ett litet leende och tryckte på knappen i hissen för att åka ner till entréplan. De kom ut i lobbyn och Rion tog stegen mot parkeringen och började vandra ut på gatan mot Rubys hus. Under tiden funderade han över vad han exakt skulle fråga Jules, ifall han kunde hjälpa de. Han sneglade på Alice, men sa inget.

"Nej, det är väl inte det. Jag är bara.. jag vet inte. Känner så mycket just nu bara.". Lisa drog med ena handen genom det tjocka ljusa håret och suckade högt. Hon försökte le ett leende, men misslyckades och svalde istället. Hon harklade sig. När Alex nämnde deras 6-års dag skrattade hon igen. "Åh, Sherman. Ja, det krävdes inte mycket för att göra honom sur. Jag minns knappt att jag har sett honom le. Har du?". De närmade sig huset.

Hon tog Rions hand och gick vid hans sida och sneglade på honom.
"Älskade... Jag har en önskan. Kan du göra den till verklihet?" Hon log ömt mot honom.

Han skrattade och skakade på huvudet.
"Jo när han fyllde år och vi kom och gav honom teckningar. Han log då och gillade våra kramar." Han tog hennes hand.
"Jag saknar honom."

Rion vaknade upp ur sina tankar och vred huvudet för att titta på Alice. "Hm? Vad tänkte du på?". Han drog henne närmare och log ett litet leende. Verkade glad över att se Alice på ett sådant strålande humör.

"Gjorde han?". Lisa skrattade och lade en hand över sin mun. Hut såg huset och gick in på infarten till Rubys hem. "Jag saknar honom med.". Hon pausade och sa med en gladare röst "kom, vi går in.". Hur gick uppför trapporna in till Rubys hus. "Hallå! Vi är här nu!"

"Om jag inte kan få barn kan jag få en katt eller något? Jag känner mig så ensam när du är på dina resor." Hon kände hans arm om sig och lutade sig mot honom.
"Så."

"Godmorgon brudparet." Ruby kom fram och kysste Lisas kind och tog hennes händer.
"Jag har en gåva till er. Det är från oss föräldrar." Hon nickade mot två stora kartonger och log.
"Alla era barnkläder. Jag tror det kommer gå bra." Ruby log och vinkade in dem.
"De andra har redan kommit vi väntar bara på Rion och Alice."

Rion skrattade lite, överraskade sig själv. Han hade inte varit beredd på Alices ord. "En katt?". Han tänkte på hur mycket han brydde sig om Alice. "Varför inte? Men först pratar jag med Jules.". Han rörde med fingret under hennes haka innan han började gå in på infarten till Ruby och Caspians hus.

"Godmorgon, Ruby.". besvarade Rubys kindpuss och kramade om hennes händer. "Åh, du hade inte behövt..!" Hon bytte en blick med Alex. "Det är ju fantastiskt.". Hon gick mot lådorna för att blicka ner i de. "Nu saknas väl bara ett namn.", sa Lisa lite skämtsamt och såg på Alex igen.