Cirkus PRS Medi och Emma07

Philip log mot henne.
"Det är ingen fara, åk med du", sade han snällt.

Hon log och sate sig i bilen och spände fast sig.

Philip log och satte sig där, körde vidare emot apoteket. Återigen så var han som sådär nervös runt henne, hans känslor för henne ställde till det.

"Så mår du bättre nu?" Hon log mot honom och drog ner rutan.
"Jag känner mig bättre. Jag har ont men snart komer jag inte ha det. Det kommer kännas skönt."

Philip såg på henne.
"Jag? Ja", sade han snällt, fortfarande sådär underligt nervös vilket märktes tydligt nu.

"Du verkar avsky mig." Hon såg bort och suckade.
"Var det något jag sa eller vadå?"

Philip såg förvånat på henne.
"Avsky dig? Nej, verkligen inte, varför tror du det?", frågade han, det var ju verkligen helt tvärtom som var fallet. Han var tyst lite.
"Det är tvärtom. Jag gillar dig, det är grejen", sade han tyst, såg lite generat bort.

"Gör du?" Hon såg på honom, böde sig fram och gav honom en puss på kinden.
"Visa det då."

Philip såg förvånat på henne.
"Hur menar du?", frågade han förvirrat.

"Du verkar så frånvarande." Hon log och såg på vägen.
"Så var det mycket mediciner?"