PRS Emma07 & elin-15

Laura log mot hans läppar och lade försiktigt armarna om hans hals, blev alldeles varm utav att vara så nära honom.

Tony la ena armen runt lauras midja medan han rörde runt med en visp i chokladen. Han kysste henne djupt.

Laura log och slöt ögonen lite, njöt utav stunden.

Tony log och släppte sedan Laura. Han hällde chokladen i en termos och la även den i påsen.
-Sådär,allt klart,sa han och såg på Laura.

Laura log svagt och såg på honom lite medans han fixade.
"Okej. Ska vi ge oss iväg då?", frågade hon Tony.

Tony stängde av spisen.
-Japp,sa han och log. Han hade sett fram emot dagen. Och att hans föräldrar inte kunde följa med gjorde bara saken bättre. Då han var osäker på huruvida dem skulle dömma henne eller inte. Ensam med Laura. Perfekt!

Laura log emot honom.
"Okej", sade hon direkt, såg fram emot en eftermiddag tillsammans med honom. Att hand föräldrar inte kunde vara med gjorde egentligen inte så mycket, då hon vart lite nervös för att träffa dem.

Tony log. Han tog påsen. Sen gick han ut i hallen. Han började ta på sig skorna. Jacka behövdes inte idag då det var oroligt varmt.

Laura log och gick efter honom ut mot hallen. Hon tog tyst på sig skorna, försjunken i tankar. Hon ryckte till lite då hennes mobil började ringa, tog upp den ur fickan och suckade lite då hon såg att det var Jane.
"Hej", sade hon då hon svarade, tänkte att hon borde svara då hon trots allt lämnat Jane på festen igår så hon undrade säkert vart Laura tagit vägen.
"Hej. Vart tog du vägen igår? Jag kunde inte hitta dig", frågade Jane direkt, hon pratade alltid ganska högt i telefonen så hon gissade att Tony säkert kunde höra vad hon sade. Hon lät åtminstone inte sur, snarare nyfiken.
"Jag gick tidigt", sade hon lite undvikande, var inte så sugen på att förklara för henne att hon gått med Tony hem på telefon och speciellt inte nu.
"Jaså? För det går rykten", sade Jane sen, med en något retsam ton.

Tony såg på Laura. Han hörde deras samtal och kunde inte låta bli att flina. Han började tänka på alla tjejer på festen. Dem måste ha blivit som galna när han plötsligt försvann därifrån. Och nu gick det redan rykten. Han undrade vad det var för rykten.