rollspelare & tippest prs

Sophia tittade upp när dörrarna öppnades igen och hennes damer gick in, de gav henne undrande blickar och hon log bara.
"Vad? Han sov bara." sade hon och bet sig på läppen för att inte börja le. Hon reste sig upp och lät de hjälpa henne med kläderna, fick bli en blå klänning den dagen och hennes hår var utsläppt med ett vackert diadem i. Hon tackade och började sedan gå med dem, lyssnade när dem pratade om deras dagar som spenderats i Frankrike.

De två bröderna åt en snabb frukost innan de gick ut för att träna. Man skulle kunna tänka sig att Henri skulle göra det lättare för sin lillebror att få en chans att vinna; men det föll honom inte i smaken överhuvudtaget. Men Russel var väldigt begåvad i vilket fall, så de var ändå på samma nivå.

Efter en timme var Henri så svettig så att det hade droppat från hans hår ner i hans panna. Russel var inte i närheten av lika svettig (fördelen med att inte riktigt att ha kommit in i puberteten). Russel hade vunnit flest matcher, men det vad okej; för det var ändå hyfsat jämt. Istället för att gå och bada så begav han sig till trädgården. Han ville inte låta Sophia vänta på honom så han kunde bada efter att de hade träffats.

Sophia satt ute i trädgården, hade satt sig där med damerna men hade sagt åt dom att gå iväg när prinsen kom då hon gärna ville ha något privatliv. Hon log smått då Anne berättade om någon adlig man som fattat intresse för henne, enligt henne själv så lät det underbart tills Anne berättade att han var gift.
"Anne, du kan inte vara med en gift man!" utbrast Sophia och skakade missnöjt på huvudet. Hon rynkade på pannan då damerna harklade sig innan de reste sig upp för att gå iväg, hon vände sig om och log när hon såg Henri.

Han hälsade på damerna innan han satte sig bredvid Sophia. Svetten hade börjat torka lite, men man såg fortfarande tydligt att han tränat intensivt i lite mer än en timme.
”Har du väntat länge?” frågade han och log svagt.

"Nej, men du har tränat ordentligt." sade hon och la sin hand på hans kind. Hon tog upp sin solfjäder och började leendes fläkta honom i ansiktet. "Så, hur gick träningen?" frågade hon och la ner solfjädern efter en stund. Hon granskade honom leendes, gillade verkligen hur han såg ut efter träningarna.

Den svala luften som slog mot hans ansikte var extremt skön.
”Helt okej”, svarade han och ryckte på axlarna. ”Vad har du gjort?” Han tog solfjädern ifrån henne och började återigen fläkta sig själv igen. Oftast njöt han av den franska sommaren, men nu var det alldeles för varmt.

"Klargjorde för mina damer att vi bara sov, lyssnade på skvaller och fixade mig för dagen. Det är en ny klänning, vad tycker du?" log hon och ställde sig upp innan hon snurrade runt för honom. Hon skrattade till och satte sig leendes ner igen.

Han skrattade till åt hennes svar och fortsatte fläkta sitt ansikte. Han granskade hennes klänning och tyckte ärligt talat inte att den stack ut så mycket från de andra hon hade burit; men klänningar spelade tydligen stor roll för de flesta flickor.
”Jättefin”, sa han och log stort, samtidigt som han försökte låta så uppriktig som möjligt.

Sophia kunde inte riktigt hålla sig för skratt, han var verkligen bedårande när han försökte ljuga.
"Har någon sagt till dig att du är en usel lögnare?" frågade hon och höjde på ögonbrynen. Han var väldigt genomskinlig, vilket hon gillade med honom då det underlättade ganska mycket.

Helvete. Var han verkligen så dålig? Han intalade sig själv att det berodde på värmen - han kunde faktiskt ljuga bra vid vissa tillfällen. Särskilt för sin mor, men det kanske mer berodde på att hon var så pass godtrogen.
"Slutaaa!" mumlade han och drog ut på den sista stavelsen innan han räckte ut sin hand för henne att ta tag i.