PRS Lupple & Medi

Alexander log mjukt. " Du får gå. Men det kommer göra ont. Även om såret är läkt så har det varit en stor påverkan på din kropp. " Sa han ärligt.

Hon såg på honom med sorgsen blick. Lutade sig tillbaka och började äta sin glass igen.
"Okej då förstår jag.."
Luci smekte hennes kind och suckade.
"Älskling.."

Alexander nickade. " Om två dagar så tycker jag du ska försöka och gå till toaletten själv. " Sa han mjukt innan han lämnade rummet. Armelle log mjukt. " Du kommer läka." Sa hon ömt.

Hon såg på Armelle och hajade till.
"Mormor! Jag glömde att hämta henne från flygplatsen!" Hon drog bort täcket och satte sig upp.

Armelle såg oroligt på henne. " Det var väl imorgon?" Frågade hon stressat, oroligt. Var det nu?

Hon såg oroad ut och ryckte på axlarna.
"Vad är det för dag? Jag minns inte..." Sa hon och snyftade. Luci log ömt och såg på dem.
"Hon kommer imorgon. Det är okej. Sov mer...." Sa han ömt.

Armelle smekte henne lugnande över håret. Berättade stilla vilken dag det var, och vilken tid på dygnet det var.

Hon slappnade snart av och lutade sig tillbaka.
"Då är jag okej." Viskade hon och föll snart i sömn igen.
Luci såg på henne.
"Vi borde berätta vad som läkte henne mest. Men inom en snart tid. Om hon ska ingå i familjen."

Armelle såg henne somna och tittade upp mot Luci. " Det är inte vår sak att berätta. " Viskade hon ärligt. Men hon ville så gärna berätta. Skulle göra allt så mycket enklare. Speciellt eftersom Halo till och från blev rejält skadad av Dorian eller av någon annan. Hela familjen var i fara till och från. Hon ville inte dölja en sådan sak för Emma men hon hade inte rätt att berätta det.

"Vi får prata med Halo när hon är tillbaka. Jag tror hon skulle älska att berätta." Han tog henne i famnen och log ömt.
"Så ska jag hämta blod?"