PRS Lupple & Medi

Alexander plockade snabbt ihop sakerna och försvann från rummet för att tvätta av sig.

"Du ska få vila lite. Sen bär vi upp dig. Du var så duktig." sa han och log ömt. Gav henne lite mer morfin.
"Armelle du kan komma." Sa han ömt.

Armelle tog sig snabbt in i rummet och log stort mot Emma. " Så duktig och modig. " Berömde hon.

"Så modig.." Instämde Luci och höjde hennes säng.
"Vila du så kommer vi vara vid din sida. Ingen chans att vi lämnar dig nu.."

Armelle satte sig ned på en stol och tog hennes ena hand och log. " Aldrig." Log hon.

Hon somnade och Luci såg på Armelle med en varm blick.
"Se? Jag sa ju att det blev bra." Sa han och nickade.

Armelle log stort och lättat. " Ja det är bra." Viskade hon och kramade om Lucis fria hand.

Dorian hade sett solen gått upp och sedan begett sig iväg. Mot stan. Han ville köpa någon present till henne och han behövde prata med Lupe.

Han tog henne i famnen och såg in i hennes ögon.
"Alltid."

Lupe stod vid disken och skrev något innan han såg upp. "Vad kan jag hjälpa dig med?"

Hon log stort och kysste honom mjukt. " Tack för att du sövde henne. " Viskade hon. " Eller ja. Övertygade Alexander." La hon till.

Dorian såg sig omkring i lobbyn. Det var ganska fullt med folk. " Mycket gäster?" Log han enkelt.

"Hon skulle ha somnat ändå. Hon har mycket smärtlindring." Sa han och log ömt.

"Det kan man säga. Men det är ju det charmiga med det här hotellet."