[PRS] Dragon Fantasy & Emma07

Loke lyssnade till sin bror och skrattade till.
"Du var nyfiken såklart", sade han med ett flin, såg sen på Freja och nickade bara mot tvilllingarna då de kom in. Han kunde inte låta bli att flina till av deras hälsning till Oden, såg sedan på honom.
"Så, vart tänker du börja?", frågade han med ett brett flin, man märkte att han var på gott humör nu. Allt hade gått väl så långt, och han kunde inte säga annat än att han var road.

"Du ska bara veta." muttrade Oden men satte sig så småningom till bords och Sigyn gav honom öl. De satte sig alla kring det stora bordet. Det syntes att Oden inte var helt nöjd, särskilt som han kände sig överkörd av de andra. Att ha dessa tvillingar här som nu verkade vara Frejas avkommor kanske var tillgodo trots allt, det kanske skulle hålla Loke sysselsatt? De kunde ha bra inflytande över honom med. Över vad Oden sett under deras jordeliv så var de inte alltför illa och Freja som moder varade väl.
Sigyn serverade Oden väl med mat och trugade honom med mer öl, något han hade svårt att motstå. Det var lätt att underskatta Sigyn, så tyst och vän såg hon inte ut att göra någon skada vilket hon inte gjorde heller. Men likväl var hon listig på sitt vis och visste Odens svaga punkter som för mat och dryck.

Loke såg på honom och kunde inte låta bli att le lite inombords då han märkte hur Sigyn trugade på Oden öl. Hon var inte dum, långt ifrån. Han log snabbt tacksamt mot Sigyn. Han var ändå ganska nöjd med hur det gick hittills, han hade minst sagt varit med om värre än detta. Kanske trodde dem att tvillingarna skulle ge honom nåt att göra så att han höll sig lugn, och faktiskt kunde han inte riktigt svara på själv om dem hade rätt i det utan det berodde nog helt på hur det hela utvecklade sig. Han granskade Oden igen.
"Så, det är väl bara att börja. Vad är värst?", frågade han retsamt med sitt vanliga flin på läpparna, det märktes att han var road.

Oden muttrade något och drack upp sitt öl, ställde det hårt i bordet och möttes Lokes blick.
"Låt oss säga såhär, håller du dig i skinnet och håller dig ska inget hända." sa han och såg sedan på Freja, Sigun och Tor.
"Det är eran uppgift att ta hand om dem med, jag litar inte på att Loke kommer göra ett gott jobb." sa han och ställer sig upp och lämnar dem sedan utan ett ord och de drar alla en suck av lättnad, Oden hade makt här.

Loke såg på honom och mötte hans blick. Han nickade lite som svar, även om han visste med sig att det inte spelade någon roll. Ärligt talat så var han ganska säker på att de inte litade på honom iallafall så det hade väl ingen egentligen betydelse om han lovade det eller inte. Han flinade till lite då Oden hade gått.
"Ja det där gick ju bättre än förväntat", sade han nöjt, han hade faktiskt inte förväntat sig att det skulle gå så pass lätt.

"Mycket" skrockade Tor och drack mer utav ölet.
"Du tror inte att han ångrar sig då?" frågar Eira Loke och börjar äta hon med. Nu när Oden gått lättade stämningen avsevärt och Joar och Eira var hungrig. Det hade verkligen varit en händelserik dag, eller hur länge sedan det var sedan de lämnat jordelivet. Hur skulle ens folk reagera på detta? Visste människor om när sådant hände, som nu när de kom till Asgård.

Loke flinade lite och nickade för att hålla med Tor. Han såg sedan på Eira och skakade på huvudet åt hennes fråga.
"Nej det har jag svårt att tro, han håller allt sina ord", sade han sen. Oden tvivlade han inte på att han skulle hålla sitt ord då han var ärlig, utan så länge de skötte sig trodde han inte att det skulle bli några problem.

"Lycka till att hålla dig i skinnet, jag hoppas detta lyckas." säger Freja och reser sig upp, nickar åt det som tydligen var hennes avkommor och går. De andra fortsätter att äta och snart lämnar även Tor dem. Eira och Joar är mer än trötta och Sigyn visar dem varsitt sovrum. Snart lägger sig tystnaden över Lokes stuga.