Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara såg på hene direkt och suckar tyst och skakar på huvudet.
-Det e typ tack vare han ställde till det vi träffades så kom ihåg det!
sa hon nevist och tog mot högen och granskar dem och en ljudlid suck lämnde hennes läppar. hon gick tyst mot provbytten nu och tog mobilen när hon var inne i hytten och tog upp Lucas numer .*Help! Seriöst din syster tänker ärligt dränka mig i kläder! Bäst att du ger mig något fint sen * skickar hon nu och suckar tyst och började klä på sig klänningnar efter smiitt ur sina gamla och suckar.
-Nej.
sa hon för sig själv och drog av den svarta och la den över kanten oh provade nästa.
-förvågad
sa hon tyst för sig jsälv oh drog av den med och provade vidare och suckar
-Melinda ingen e fin ju!
sa hon och sticker ut huuvdet och såg på sin vän och petar till dem igen.

Det tog inte lång tid innan hon fick ett svar från Lucas nummer. *Vad du än önskar, Sara. * stod det skrivet.
Han satt återigen i ett planeringsmöte, men det hindrade honom inte från att skriva till henne.

Melinda letade vidare, fast besluten om att hitta den rätta klänningen...För lång. För tråkig, För vågad. För skrikig. För gammaldags. Ett tag verkade det nästan hopplöst och Melinda var på väg att ge upp när hon plötsligt såg någonting intressant sticka fram bakom ett tiotal andra klänningar.
Klänningen som Melinda nu höll i sin hand var oskyldigt vit, men det genomskinliga tyget som sträckte sig över hela ryggen, över magen, och neråt längst sidan, gjorde den ändå måttligt vågad. Den var passande kort och åtsittande. Precis som Sara ville ha det. Och kristallerna avslöjade dess dyra värde.
– Got ya!
sa Melinda nöjt för sig själv och trippade glatt bort till provhytten där hon ivrigt sträckte in klänningen bakom skynket.

Sara läste hans svar och flinar till och la bort mobilen när hon stack in kläningne
-för dyr ju!
sa hon envist och suckar till slut och tog den ur hennes grepp för prova den. hon fick tyst på sig den och grasnkar den, okej den var faktikst fin och hon tyckte om den. hon tänkte lite grann innan hon lät Melinda se hene
-fortfarande för dyr men fin.
sa hon ärligt till henne lugnt. hon kände sig inte för blottad heller så hon ville ha Melindas tycke med, för hon själv hade inte burit kl'ninngar på årtal. Då långt innan hon fick sina kurvor som kvinna, som liten var hon bara en spinkig och platt flicka men hade växt i sig den kroppen gneom åren.
-kan erkänna jag känner mig bekväm
sa ohn oskyldigtoch tog tst mobieln för svara lucas nu *Chokelad och mys med dig så jag e nöjd * skickar ohn lugnt till honom och såg på Melinda igen i väntan på svar. Hon ville ut för hon måste tyvärr dra med melidna till en sko affär och se om hon kan övertlaa få ha några gympaskor istället för klackarskor.

När Sara visade upp klänningen för Melinda så formade hon ett snabbt Wow med munnen.
– That's the one!
svarade hon direkt.. Eftersom det var en maskerad så var Melinda hundra procent säker på att majoriteten av tjejerna skulle klä sig i svart. Så det skulle få Sara att sticka ut ännu mer. Och om hon samtidigt kände Lucas rätt så skulle han välja mörka kläder.. Sara skulle lysa upp som en ängel, och vid sin sida skulle hon ha sin djävul i förklädnad. Bokstavligt..
– Jag har skor och accessoarer hemma som kommer passa perfekt till den där klänningen. Så allt vi behöver är en mask och ett par matchande underkläder.
sa Melinda lurigt och började titta omkring i butiken med hopp om att de sålde saker till maskeradbaler där.

Sara såg direkt på henne och nickar
-bra då får jag ta denna för den var fin
sa hon ärligt nu och smt in och bytte om snabbt för fixa sig. När hon var klar ko mhon ut och höll i klänningen bra och såg runt och suckar
-matchade underkläder? seriöst? tror du jag ska ligga med honom redan eller va?D
sa hon frågande nu och flinar retligt och såg maskerna längre bort.
-där
sa hon tyst och pekar på maskerna och suckar tyst och drog handen genom håret. Hon var inte humör ritkigt för att bli omfixad
-måste klippa mig ozxå så hinner vi det kan vi sticka och fixa det
sa ohn ärligt

– Det sa jag aldrig.
svarade Melinda angående underkläderna men blinkade sedan retsamt mot Sara med ena ögat. Hon gick bort till maskerna och plockade upp dem, en efter en, för att jämföra och se vilken som skulle passa Sara bäst. Och till slut hittade hon den rätta.
– Här har vi den!
sa hon och räckte fram masken mot Sara för att visa sitt fynd. Det var en vacker, vit, ögonmask som skulle passa perfekt till klänningen de valt ut.
Hon nickade förstående mot Sara och tittade på en klocka i butiken.
– Såklart vi hinner. Vi har hela dagen på oss. Eller har du bråttom hem till Lucas?
Melinda flinade och vände klacken bort mot kassan för att kunna betala.

Sara hade låtit Melidna välja, hon själv hade inte smak till sånt och kunde inte låta bli skratta till av hennes blikning.
-du e ute efter det
retas hon nu på skoj och gi efterh nne nu lugn.
-Brottom till Lucas nej men se om han höll sitt löfte, vil lha mitt chokeald
sa hon och skrattar till och såg snabt priset på masken och såg på sijn vän direkt och skakar på huvudet.
-bra för måste klippa annars lär din bror förstöra det mer.
sa ohn på skoj och gick vid hennes sida till kassan och såg på kvinnan som log till när hon tog priserna.
-Maskerad ser jag
sa kvinnan och Sara nickar bara och såg runt, hon ville ute då detta kändes för dyert och var rädd att ta sönder något

Ett snabbt svep med kreditkortet och sedan var både klänningen och masken betalad. Melinda passade även på att slänga med ett par nya örhängen till sig själv när de ändå var där.. Hon visste att Lucas skulle bli irriterad när han upptäckte att de handlat saker för hans pengar. Men när han väl såg Sara på balen så skulle han definitivt ta tillbaka varenda ord.
Melinda tog emot shoppingbagen som kassörskan räckte fram, tackade och lämnade butiken tillsammans med Sara.
– Så, var brukar du klippa dig?
frågade hon när de vandrade runt i centrum. Då och då stannade hon till för att kika in i olika skyltfönster som fångat hennes intresse.

Sara såg på henne tyst när hon höll på med sitt. hon kollde ner i marken och sen upp på henne igen.
-En bit ner bara.
sa hon och drog med sin vän neråt och efter 5 min stod dem utanför en salong, hon smet in och en kvinna såg fram
-sara
sa hon snällt ch pekar snällt mot stolen som alltid och sara gick tyst och kvinan log och såg på Melinda snabbt
-en ny vän ser jag
sa hon lugnt och Sara kudne se kvinanns dömande blick
-ja
sa hon lugnt och kvinan log och sara förkalde tyst hur hon skulle göra

Melinda följde med in i salongen och även hon kunde se kvinnans dömande blick. Men likasom när de träffade mannen i Saras trapphus så bemötte Melinda henne ett stort leende. Det fanns ingen anledning till att börja ta åt sig..
Medan Sara fick sitt hår fixat så satte sig Melinda i en soffa där hon hela tiden hade uppsikt över sin vän. Dels för att kunna se förvandlingen, men också för att kunna höra ifall det sades någonting om henne, eller om Lucas. Nyheterna om kidnappningen, Melindas frikännande och broderns flykt från häktet hade trots allt spridit sig snabbt.
Hon började skumma igenom ett magasin men hade alltid ett öga på dem framför sig.