Privat mellan Masato och Hufflepuffisen

Atmeu såg på henne och sa.
- Kasta inte en blick åt Flisan, du måste vänja dig vid ljudet, ingen av våra hästar rymmer, ta det lugnt och bara titta rakt från oavsett ljud

Cassandra suckade tyst, farao lade så märke till allt. Men hon hade väl inget val. Det gällde att försöka att strunta i hästen alltså. Cassandra fick försöka att bara fokusera framåt, snart var varvet slut.

Atemu såg på henne lite innan han vände blicken framåt och gillade inte att varvet snart var slut

Cassandra andades lugnt och insåg att hon inte hade varit så här avslappnad i närheten av en häst på länge. När varvet var slut vände hon sig till farao och frågade:
- Är vi klara för idag, farao?

Atemu såg på henne och sa.
- Om du inte vill ta ett varv till förstås, annars kan vi ta det i morgon eller i övermorgon.

Cassandra log lite, men tyckte att hon fått nog med spänning för dagen och sa:
- Jag tror att jag har fått nog för idag Ni borde nog också vila er axel, farao.

Atemu höjde ett ögonbryn åt henne och sa.
- Aha, det är ingen fara men den, men tack för tipset Cassandra.
Men hur som helst.
Isis pratade bra om er på mötet igår, om du fortsätter så kommer du att få fortsätta då den provmånad är över.

Cassandra rodnade av berömmet. Hon hoppades verkligen att hon skulle få vara kvar efter prövotiden. Om det farao sa stämde, och han hade väl knappast någon anledning till att ljuga, så fanns alltså möjligheten att få fortsätta. Hon sa:
- Oj, tack. Jag hoppas givetvis på att få vara kvar, jag har haft det supertrevligt hittills.

Atemu såg på henne och sa.
- Okej, jag hoppas bara att Akunadin inte ger dig några besvär.
Han är otrevlig mot allt och alla men när det kommer att vara i fara så kan man alltid räkna med honom.

Hon nickade och sa:
- Finns det någon särskild anledning att Akunadin skulle ge mig besvär? Eller han är bara allmänt grinig? Eller... ja... så får jag väl knappast säga om en trontjänare. Men tack för varningen, jag ska se upp.