kawaiiposes och Majis lilla egna privatroll! Mohaha!

2 veckor senare

Jag satt i Stora Salen och åt frukost. Hade en extra tidig lektion idag så åt inte frukost med Ana och Rose som jag gjort på sistone. Elelr ja, början av fruskoten så gjorde jag inte det, men när jag minst anade det så kom rose och satte sig jämte mig.
"Sitter du själv här och äter?" frågade hon rufsade till mitt hår då jag hade en seg reaktion på att hon hade satt sig ner.
"Japp... Har tidig lektion idag vilket leder till att jag blir utmobbad och äter frukost själv, men nu kom du och förstörde mitt sorgsna egna moment..." sa jag och Rose började skratta.
"Jag somnade tidigt igår så vaknade tidigt idag och visste om att du också gick upp tidigt idag så tänkte att du ville ha sällskap... så här är jag!" sa hon.
Jag fixade till mitt hår och frågade: "Kommer Ana också?"
"Tro inte det... Hon verkade sova djupt, men ändå, hon var trött ungefär samtidigt som jag, så hon kanske somnade tidigt och kanske vaknar snart... Men vi få väl egentid nu... Det va länge sen..."
"Ja, det stämmer..." sa jag och kände hur det började hetta till om kinderna. Det var länge sen jag och Rose hade varit ensamma, men först nu upptäckte jag hur mycket jag faktiskt saknat det. Vi hade varit ihop i ett och ett halvt år och gjort många roliga saker ihop och jag saknade den tiden.
"Arthur, låt mig fixa ditt hår..." sa Rose.
"Va? Du förstörde det nyss, nu har jag fixat det och jag vill inte att du ska förstöra det igen!" sa jag och Rose gjorde en överdriven suck men började le.
"Jag har en vision i huvudet om hur jag vill ha det och det kommer bli snyggt, så lugna dig så fixar jag det!"
Hon började kamma mitt hår så jag började få en emolugg, under tiden så åt jag på en smörgås och distraherade henne med dåliga skämt.

Jag vaknade tack vare att några av tjejerna började tjuta över något. Av det jag fick ihop var det att någon av dom som hade fått ett brev från en kille. Jag satte mig upp i sängen och kollade runt mig. De flesta av tjejerna låg fortfarande och sov även om det kacklades som tusan. Jag hade sovit relativt länge och kände att jag inte behövde sova något mer. Mina lektioner började ganska tidigt men inte så att jag hade brotom. Jag satte på mig min uniform och gick ner till matsalen. När jag öppnade dörren möttes jag av väldigt få elever. Några tittade upp för att se vem som kommit in men blev snabbt ointresserade. Jag spanade efter en bra plats och såg till min glada förvåning att Rose och Arthur satt vid ett bord. Jag skyndade mig bort till dom och satte mig mitt emot dom.
" Tjena gryffindorare!!" Utbrast jag och skrämde dom förhoppningsvis lite.

Rose blev klar med min lugg och log nöjt. "Nu är du snygg!"
"Så jag brukar inte vara det?" frågade jag och låtsades bli ledsen. "Tack för den, nu har du krossat mitt självförtroende..."
"Arthur, du är alltid snygg, men nu bara lite extra..." sa hon och smekte min kind lite fort. Hon märkte direkt vad hon gjort och tittade genant ner på sin frukost istället. Jag kände hur jag också blev generad av hennes beröring, men jag fortsatte titta på henne. Hon började äta sin gröt och tittade ner på den och då märkte jag att hon hade ett halsband som hängde ner. Det var halsbandet jag hade givit henne som present vid Alla Hjärtans Dag förra året. Jag kände hur det pirrade till i magen av tanken att hon fortfarande bar det. Jag tänkte precis säga någonting till henne då Anastasia satte sig ner mittemot oss. Jag var inte beredd på det och blev skrämd.
"I Merlins skägg... Vad kom du ifrån?" utbrast jag och började skratta.
Rose tittade upp från gröten med stora ögon. "Du skrämde mig..." mumlade hon.

" Åh du vet, golvet. Jag är egentligen ett spöke men det märks inte så väl." Svarade jag skämtsamt.
"Sååå, varför är ni uppe så tidigt??" Frågade jag och tittade på dom båda. Jag märkte att Arthurs hår såg väldigt bra ut idag.
"Ditt hår ser väldigt bra ut idag Arthur!" Sa jag och log mot honom.

"Det är min förtjänst! Nu ser han ju hunkig ut, tack vare min talang som stylist! Men ja, lite credd till hans gener... Han har ju fina naturliga drag, fast med min hjälp så blir han en hunk! Du kan tacka mig senare, Arthie!" Sa Rose och började fnissa.
"Haha, tro du ja..." sa jag och armbågade henne lite löst i armen, sedan vände jag mig om mot Anastasia. "Men jag börjar extra tidigt idag, så jag fick tyvärr stiga upp tidigt..."
"Och jag vaknade automatiskt tidigt och tänkte ge honom sällskap, då jag kände till att han började tidigt idag. Men Ana, Jag undrar... Om du är ett spöke... Kan du hemsöka den där jobbiga tjejen i min klass? Elenore Thomas..." sa Rose och log stort.

"Jaha det förklarar ju en massa! Bra jobbat Rose, ser jättebra ut!!" Svarade jag.
" Ja men självklart kära Rose!! Jag kan skrämma henne på toan så att hon springer ut med toapapper i handen." Fick jag ut medan jag skrattade.

"Ja, det skulle vara fantastiskt!" sa Rose och skrattade.
"Okej... Bäst att jag inte bli ovän med någon av er, för då vet jag vad som väntar mig..." sa jag skämtsamt och log. "Men Anastasia, ska du ta och hämta lite mat eller?"

" Jo det kan vara en smart sak att göra." Svarade jag och skuttade iväg till maten. Jag började bre några mackor med skinka och ost på. Min mage kurrade något ofantligt mycket bara av att jag tittade på maten.

"Så... så du tycker jag är en hunk?" frågade jag och lutade mig malligt tillbaka i min stol. "Fast det visste jag väl... Kolla bara dessa armar..."
Jag drog upp skjortarmen och spände armen. Rose började skratta.
"HAHA! Arthur, sluta!"
"Känn..." sa jag och tog hennes arm och la den på min arm. hon började skratta ännu mer och jag kunde inte hålla mig längre och fick också ett skrattanfall.

När jag återvände till våran plats möttes jag av två döende fiskmåsar. Arthur och Rose satt och grät av skratt och jag förstod nada.
" Vad hände nu då?? " Frågade jag förbryllat.