Lupple Och SagaG

hon var rädd för hon trode inte den där vagen som antagligen var en varulv var snäll.
hon önskade verkligen att Joshua var där hon ville så hjärna krama om honom.
men stugan låg förlångt bort för att gå till och han låg säkert och sov.

( har dom byt nummer med varandra?)

( Tror inte det men tänker att det kan vi säga att dem har, eller? )

Han reste sig upp och skiftade till varg och la sig ihopkurad på golvet, det var betydligt bättre men fortfarande inte bra nog.

( okej)

hon tog upp mobilen men tvekade lite för hon ville inte väcka honom. men hon tryckte sedan på att ringa honom.
hon hoppades inte att han skulle bli sur på att hon ringer mitt i natten.

När telefonen ringde så var han snabbt uppe på alla fyra, det tog honom dock en stund att svara.
För han kunde inte riktigt skifta tillbaka så fort som han ville.
Men när han väl var människa så tryckte han på grön lur och pressade telefonen mot örat.
"Hej." Sa han och ställde sig vid fönstret och kikade ut.

- hej förlåt om jag väckte dig men det är en varg som tittar upp mot mitt fönster och den ser inte säkerligt snäll ut och jag är rädd, sa hon med lite skakig röst.

"Du väckte mig inte." Sa han och log svagt men slutade ganska snart le.
En varg? Underbart.
" Släpp inte in någon vad du än gör." Sa han för att sedan lägga på, skifta tillbaka och började springa mot hennes hus.

hon stande på sitt rum. men hon hörde hur någon knakade på yrteddören där nere.
tack och lov var hon ensam hemma.
men hörde snart att knakningarna började övergå i bultanden.

Joshua rörde sig snabbare än någonsin förut och ganska snart var han framme.
Det var inte bara en varg. Hela flocken var här.
Han var utmattad efter springturen.
Han svalde hårt och skiftade form.
"Hon är min. Hon är bunden till mig. Att skada henne, att skada någon som är bunden till en varg är oförlåtligt. Ni vet det. " Sa han bedjande.
Vargen som bultade på dörren slutade för en stund.

hon hörde att bultandet slutade men hon var fortfarande rädd tänk om dom tog sig in.
eller tänk om dom skadade Joshua.
vad som en hände fick dom inte skada honom.
hon gick ut ur rum met och ner för att kolla vad som hände där ner genom tithållet.

Han kände hur vargarna runt honom närmade sig.
De alla var otroligt små jämförelse med honom.
"Michael, visa dig. " Sa han lite skarpare.
" Du måste veta att hon är bunden till mig, alfa till alfa. Vi känner av sånt. Att beordra din flock hit- det är dålig stil. " Sa han och flinade lite.
Han borde vara här.
"Å andra sidan kanske du inte känner sånt. " Flinade han och vände blicken mot vargen som stod vid dörren.
" John, jag vet att du är bunden till en vad är hennes namn? Mm Clara. " Sa han och John backade lite ifrån dörren, böjde ned huvudet.