rollspelare & wolfy prs

"Kanske du kan visa mig stugan innan vi åker tillbaka till Frankrike." Det kändes som ett bra sätt för dem att komma närmare varandra, han ville lära känna och förstå henne. Hon var trots allt hans framtida fru och det skulle vara bättre för dem båda om de båda faktiskt var okej med äktenskapet, att de inte bara gjorde det för att de var tvungna.

Estelle log svagt och granskade honom noggrant innan hon nickade lite, hoppades verkligen att de skulle ha tid för det. Hon log nöjt då de närmade sig byn och vagnen stannade en bit i utkanten för att släppa av henne och Nicolas, det skulle vara mindre misstänksamt om de red in.
"Så, är du redo för att träffa skottar?" log hon och granskade sin fästman.

”Så redo man kan bli.” Då vagnen stannade klev han ur vagnen och erbjöd henne även denna gång sin hand för att hjälpa henne ner. Han såg fram emot att se henne bland sitt eget folk, det folk hon snart skulle styra och se över. Folket som hon skulle ha ansvar över.

Estelle tog hans hand och gick ner från vagnen, hon struntade helt i Jacobs blick. Hon kände ju fortfarande något för den mannen men hon kunde inte alls göra något åt det då hon trots allt var där med Nicolas. Hon log svagt då två soldater gav upp sina hästar så att de kunde ta dem.
"Ers höghet, er mor hade begärt våra huvuden om vi tillät er att vandra oskyddade. Minst två vakter bör vara med er." sade en skotte och kollade på prinsessan. Hon suckade lågt men nickade lite, visste att han hade rätt.

En soldat räckte över tyglarna till Nico och vände sig sedan mot prinsessan för att tala om att de skulle följa med dem in till byn. Naturligtvis var de inte tillåtna att röra sig på egen hand bara sådär. Estelle var skottarnas blivande drottning och han var Frankrikes kronprins. Om något skulle hända dem skulle det bli kaos.

Estelle log svagt och lyckades ta sig upp på hästen utan hjälp. Hon grimaserade lite då hon var uppe på hästen och kollade på Nicolas lite snabbt, blev smått nervös av att sitta på djuret. Hon kollade på vakterna som skulle följa med dem och bad de visa vägen in till byn, gärna en väg där de inte skulle synas med vagnarna.

Vant tog han sig upp i sadeln och tog tyglarna i sina händer, kastade sedan en blick på Estelle för att försäkra sig om att hon var redo innan han smackade med tungan och lät hästen skritta iväg. Vakterna gick före eftersom de visade vägen in till byn.
”Hur lärde du känna dina hovdamer?” frågade han, antog att de känt varandra sedan barnsben.

"Mina föräldrar anordnade flera lekträffar med massa adelsbarn och rikemansbarn. Tydligen så hade mina damer varit de som låtit mig ta kommando mest. Jacobs syster hade också varit med, hon slog mig tydligen och det blev ett otroligt stort bråk mellan våra familjer." skrattade hon och kollade på honom.

Hennes skratt var ganska härligt att lyssna till och det smittade av sig. Huvudsaken var att hon hade hovdamer som hon trivdes med. I andras ögon var de där enbart för att se till alla hennes behov, men det var bättre om de inte bara betraktade henne som deras drottning utan även vän.

Estelle log svagt och höll hårt i tyglarna, skulle verkligen bli så illa tvungen att lära sig mer om hästar. Hon kunde inte åka runt med vagn hela tiden, ibland skulle hon behöva ta sig någonstans snabbt med häst bara.
"Nå? Berätta om dig, dina vänner i hovet och liknande." Hon vände blicken mot honom och höjde nyfiket på ögonbrynen med ett litet leende.