PRS Emma07 och Zora

~~~~hopp~~~~


Det var ungefär mitt på dagen, Sarah hade varit och lämnat Simon hos sin mamma som skulle passa honom över dagen, hon skulle hämta honom igen senare på kvällen. Hon hade bestämt sig för att svänga inom Jacobs jobb, hon hade upptäckt att hans lunch legat kvar hemma så var påväg in med den. Hon parkerade utanför och gick in, såg snabbt på utsidan. Parkeringen såg ganska tom ut, förutom någon enstaka bil och en motorcykel

JAcob var och meckae med ne bil i verkstad, så han hade hörat ut mot pakeringen för deras port låg dotåt

Sarah gick in i verkstaden, hade varit där allt oftare nu efter att de blivit mer ihop nu också. Hon sökte genast med blicken efter Jacob, fick se honom, log och gick ditåt

Jacob låg tyst under en bil och byggde tyst. han hade nte hört henne något alls

Sarah log lite roat då han inte verkade ha hört henne, kom helt fram till bilen.
"Du vet du borde bli bättre på att komma ihåg dina matlådor Jacob", sade hon retsamt sen då hon kom helt fram

Jacob rykte till och suckar
-jag kom på det halvvägs
sahan

Sarah log roat.
"Och vände inte tillbaks? Tur iaf att jag ändå skulle förbi efter att ha lämnat Simon. Tänker du kika fram eller fortsätta gömma dig under bilen?", frågade hon sen retsamt och något roat, såg runt lite på stället där. Det var ganska dött, det stod en man och betalade och hon rynkade pannan då hon tyckte sig känna igen honom. Men hon var ganska säker på att hon aldrig sett honom förut, en motorknutte var han dessutom. Han stod med ryggen till nu men blev klar med betalningen och vände sig, så hon fick se hans ansikte och stelnade helt till. Det var vekrligen som en våg, med minnen hon hade helt förträngt innan och hon var nu istället helt säker på vart hon sett honom förut. Hon stirrade skrämt på honom, han märkte hennes blick och mötte den, man såg hur han rynkade pannan lite innan han fattade vem det var.
"Jacob", pep hon till skrämt lite utan att släppa mannen med blicken

Jacob suckar t yst
-gömma
sa han tyst och meckade vidare och öhrde hnene igen och muttrar och tryckte sig ut och såg på henne
-vad e fel?
frågade han lugtn

Mannen granskade henne tyst i några sekunder innan han vände och gick ut då Jacob kom ut. Sarah såg skrämt efter honom och såg sen på Jacob
"Den mannen. Det var han. Alla minnen", fick hon halvt panikslaget fram, nu när hon började inse vad det betydde.

Jacob suckar och reser sig kort och såg efter mannen
-hmm
sa han tyst