rollspelare & tippest prs

Sophia bet sig hårt på läppen och kände hur hon nästan smälte av hans beröring. Hon drog sedan på sig nattlinnet, lät inte hennes underklänning falla förrän hon var säker på att hon var täckt. Hon svalde hårt och rättade lätt till ärmarna, det var en väldigt enkel vit nattklänning av siden med spetsärmar. Det var knappt att hon vågade vända sig om för att möta Henris blick längre.

Han drog undan händerna när hon började ta på sig sitt nattlinne. Lite besviken blev han när hon inte visade någonting - han var, trots allt, bara en vanlig tonårspojke. Då hon inte vände sig om när hon var klar så la han lätt sin hand på hennes kind och vände hennes ansikte mot sig själv.

Sophia lät honom vända hennes ansikte mot hans, hittade det inte i sig att göra motstånd. Hon vände sig om helt mot honom och lutade lätt huvudet mot hans hand.

Hon vände sig helt mot honom och han lät sina händer lägga sig på hennes höfter. Hans blick vandrade från hennes ansikte och ner över hela hennes kropp.
”Är detta okej?” frågade han osäkert och gjorde en lätt nickning mot sina händer på hennes höfter.

Sophia granskade hans ansikte hela tiden, försökte läsa av honom med lyckades inte riktigt då allt han gjorde distraherade henne något enormt. Hon nickade lite och tog ett litet steg närmre honom, vilket var allt som behövdes för att minimera allt mellanrum mellan dem.

Han tittade henne i ögonen igen innan han tog ett lite hårdare grepp runt hennes höfter, lutade sig fram och lät sina läppar möta hennes, mjuka. Hans händer vandrade från hennes höfter, mjukt över hennes rygg och landade till slut i hennes långa hår.

Sophia rynkade förvånat på pannan men gav vika ganska snabbt då hon verkligen inte hade något emot den varma känslan som spreds i hennes kropp. Hon la sina händer på hans axlar och tryckte sig mot honom.

Utan att bryta kyssen så backade han och ledde de båda mot sängen. Gick han för fort fram? Förmodligen. Han avbröt kyssen efter ett långt tag som nästintill kändes som en evighet. Han satte sig ner på sängen och tog tag i hennes händer.

Sophia fortsatte låta honom styra som han ville. Hon tog ett litet andetag när han avslutade kyssen och granskade honom lite snabbt med ett svagt leende.
"Du vet att det här är allt jag kan ge dig just nu." sade hon försiktigt, visst skulle de gifta sig men hon ville ändå inte riktigt bryta mot alla regler riktigt än.

Man kunde förmodligen se besvikelsen i ögonen på honom. Vad förväntade han sig egentligen? De fick ju inte göra något, det var han väl medveten om.
”Ja, självfallet”, svarade han med en svag röst och tittade bort från henne. ”Det- Jag vet.” Han bet sig i läppen, så som han brukade göra när han blev osäker på sig själv, och tittade på henne igen.