Jag som aldrig blir kär
Forum > Kreativitet > Jag som aldrig blir kär
Användare | Inlägg |
---|---|
Majis
Elev ![]() |
Jättebra
![]() Hej, hej, här glider Majsen in! (?) You can call me Dr M 15 maj, 2013 20:34 |
96hpevanescence
Elev ![]() |
15 maj, 2013 22:34 |
A.k
Elev ![]() |
GRYMT! ♥
"Everything should be made as simple as possible, but not simpler.” 17 maj, 2013 22:18 |
Jen93
Elev ![]() |
Älskar att ni gillar mina kapitel
![]() Detta kapitlet kom snabbare än vad det brukar göra bara för det blev en bra ide till detta ![]() WARNING! Detta kapitel är intimt så klarar ni inte av det så hoppa över! -- Luna Vilken chock jag fick när Mark berättade Daniels hemlighet, jag blev så chockad att jag försade mig med att jag har gillat honom i några år. Men det blev ingen större fara för kyssen han gav mig efter jag sa det var underbar och lång, att vi började mysa efteråt var också underbart och vilken tur vi hade med filmen som började när vi startade tv:n, vad hette filmen nu igen? What happens in Vegas tror jag den hette. Mystiden vi hade under filmen var verkligen skön och mysigt. Jag hoppades innerligt att Daniel inte kommer ut igen utan stannar inne. När filmen väl hade gått till slutet så såg Mark inte så förvirrad och chockad ut längre, han såg ut som sig själv och det är jag verkligen glad för. Vi reste oss upp från soffan, Mark tog med sig glaset med vatten som jag hade hämtat tidigare, vi hade delat på vattnet så det var nästan tomt. Han gick in i köket med mig efter sig, glaset hamnade på bänken och han vände sog om mot mig. -Jag är glad att jag har dig, sa han. Jag gick fram till honom och stannade precis framför honom. -Jag är glad att jag har dig också,sa jag. Sedan gav jag honom en kyss som han besvarade passionerat. Vi var fortfarande själva hemma hos mig, jag tog hans hand efter kyssens slut och drog med honom till mitt rum. Han stängde dörren efter oss, han låste den också. Vi började kyssa varandra igen lika passionerat som i köket, vi stod mot dörren men vi hade bytt plats så jag var mot dörren och haan framför mig. Han tryckte mig upp mot dörren när han kysste mig, han tog mig i håret, på midjan och ryggen. Jag gjorde likadant, det blev mycket på en gång. Vi förflyttade oss till ming säng. Mark smekte mig över hela kroppen innan han drog av mig mina kläder, jag drog av hans samtidigt. Han smekte mig över bh:n innan han knäppte upp den och slängde ner den på golvet,han kysste mina bröst och fortsatte neråt där han slutade för att kunna dra av mina trosor. Han kysste mina tår och fortsatte upp mot smalbenet och sedan knäet och låren efter det, jag satte mig upp för att kunna få kyssa honom mer. Mark kom upp till mig och vi kysste varandra så passionerat vi kunde, under våra kyssar passade jag på att dra ner hans kalsonger, det sista klädesplagg han hade på sig. Han började kyssa mig på halsen efter att vi hade fått bort klasongerna, han fortsatte ner från halsen och började kyssa mina nyckelben. Kyssarna fortsatte neråt mot brösten och efter det magen, midjan och sedan slutade han tvärt. Han kröp upp till mig igen och gav mig några kyssar på munnen innan han trängde in i mig. Jag lade mina armar runt honom när han stötte in och ut, detta var en underbar känsla, nästan magiskt. Vi kysstes mellan stötarna, vi stönade och Mark ökade takten lite. Jag slängde ner armarna på sängen och greppade tag i lakanet och knöt händerna, Mark lade sina händer över mina. Jag älskar verkligen honom och jag kan inte vara mer säker på att han älskar mig.Jag kunde känna värmen ifrån honom när han var i mig,det skiftade från varm till kallt medans han stötte in och ut, för varje stöt stönade vi båda. Han ökade takten igen och nu gick det fortare och vi stönade mer och fortare, jag klämde lakanet hårdare mellan händerna och Mark greppade mina händer lite hårdare. Jag kunde känna hur nära jag var att komma, Mark viskade i mitt öra; -Snart, stön, kommer jag. -Jag,stön, med, viskade jag tillbaka. När han hörde det så ökade han takten lite till, jag kände att jag kom närmare och närmare den underbaraste känslan, jag såg på Mark och såg att han kom närmare och närmare också. När vi äntligen kom så skrek vi nästan av den underbara känslan vi fick. Mark drog sig ur mig och lade sig bredvid mig anfådd, jag hade också blivit lite anfådd. Vi låg bredvid varandra i några minuter tills vi lade oss på sidan så vi kunde titta på varandra. Mark lyfte sin hand och lade tillbaka en liten hårsnodd som hade hittat fram till mitt ansikte. -Jag älskar dig, sa han. -Jag älskar dig också, sa jag tillbaka. Mark slöt ögonen och jag kunde höra hur hans andetag blev lugnare och till slut hade han somnat, jag kände inte mig trött så jag låg bredvid honom och tänkte igenom allt som har hänt. Jag drog täcket över oss samtidigt som jag funderade på om jag skulle gå och träffa Daniel och prata med honom men jag tror att han kommer att bli sur, jag vet inte om Mark fick säga något egentligen men iallafall så borde jag kanske prata med honom. Jag tittade på Mark där han låg bredvid mig och sov, han såg ( om det var möjligt ) ännu sötare ut. ![]() 21 maj, 2013 21:40 |
A.k
Elev ![]() |
♥
"Everything should be made as simple as possible, but not simpler.” 21 maj, 2013 21:58 |
Jen93
Elev ![]() |
Hejsan allihopa!
Ledsen att det hat tagit tid att lägga u nytt men jag har haft mycket att göra den senaste månaden och dagarna men nu kommer det ett litet Mark kapitel som ni kan läsa och sen hoppas jag att det inte kommer att ta så lång tid innan Lunas kapitel blir klart ![]() Mark -Jag älskar dig, sa jag. -Jag älskar dig också, sa hon. Jag tvekar aldrig på henne när hon säger att hon älskar mig, när jag låg där i sängen med henne så slöt jag ögonen och försökte att somna så jag kunde sova bort det som Danne hade berättat innan. Jag somnade till slut, jag ’’vaknade’’ i drömmen och där var allt svart. Åt vilket håll jag kollade på så var det svart, ingenting fanns här bara färgen svart. Helt plötsligt blev det en liten ljusvit prick en bit ifrån mig, den växte och växte till sist så försvann allt det svarta och ersattes av det vita. Andra färger började också att växa fram, mossgröna färger, ljusblåa färger, gråa färger.När färgerna slutade komma så hade det bildats en äng med en smal flod, träd med röda fina äpplen, små och stora stenar. Jag gick över det gröna gräset mot flodens kant och satte mig på en av de större stenarna, jag började fundera över varför just denna drömmen känns skrämmande. Fotsteg som jag hör bakom mig kommer närmare och närmare, jag vände mig om för att se vem det var. Daniel stod framför mig precis som han hade gjort hemma hos mig, med sitt ledsna ansikte som han hade efter han berättade att han älskade mig. -Känner du inte så för mig? Frågade Daniel. Jag ställde mig upp vid stenen och sa inget tillbaka. Daniel kom närmare och upprepade sin fråga. -Känner du inte så för mig? Jag är glad att det är en dröm men just nu kändes allt verkligt. Jag backade undan, jag gick ner i floden utan att tänka på det. Daniel gick efter mig, han stannade aldrig. -Lämna mig ifred! Skrek jag åt honom. -Jag vill bara veta ,sa han tillbaka. Jag vände mig om och började springa ifrån honom, Daniel gick efter mig. Varje gång jag stannade så var han bara några steg ifrån mig, jag kom inte undan. När Daniel kom fram till mig och började att leda sitt huvud närmare mitt vaknade jag med ett ryck. Jag tittade runt i rummet jag vaknade i förvirrat tills jag kom på att jag var hos Luna. Jag la mig ner bredvid henne igen och försöka somna om men det gick inte, jag tänkte bara på drömmen jag hade. Jag låg och stirrade u i taket istället, somna om var inte möjligt för tillfället så jag försökte inte ens, jag väntar hellre på att Luna vaknar än att jag somnar om och drömmer om Daniel igen. Jag kanske ska gå och besöka honom och försöka reda ut allt som hänt, mest det med att han gillar mig. Luna gjorde nåt ljud ifrån sig och vände sig mot mig men hon vaknade inte. Men nu har jag bestämt mig, jag ska gå och besöka Daniel och reda ut allt. ![]() 27 jun, 2013 23:34 |
Majis
Elev ![]() |
Bra
![]() Hej, hej, här glider Majsen in! (?) You can call me Dr M 27 jun, 2013 23:51 |
96hpevanescence
Elev ![]() |
8 jul, 2013 23:27 |
Jen93
Elev ![]() |
Hejsan allihopa! Jag vet att det har gått lång tid sen jag skrev sist men jag har haft ett block kan man väl säga, jag har inte haft några bra ideer på vad som ska hända men nu har jag fått ihop ett kapitel och hoppas att det inte ska dröja så lång tid tills nästa kommer
![]() Hoppas ni gillar det ![]() Luna När jag vaknade upp så låg Mark fortfarande sidan om mig, han var redan vaken. Det såg ut som om att han funderade på något, kanske på Daniels hemlighet eller kanske något annat vem vet. Jag skulle vilja prata med Daniel om det men jag vet inte om det skulle bli liv i helvetet om jag kom och besökte honom. Det känns konstigt att veta det, jag vill prata med Daniel men om Mark inte vill det kanske jag inte ska göra det eller så gör jag det ändå. Mark vände sig om så han låg och tittade å mig. -Godmorgon, sa jag. -Godmorgon, svarade han. -Har du fått sova något? Frågade jag. -Lite, hade en konstigt dröm, kanske man kan kalla det för mardröm sen somnade jag inte om, berättade han. Jag tittade lite sorgset på honom, jag tycker synd om honom. -Du behöver inte bli ledsen för det, sa han. Det kommer säkert att bli som vanligt snart igen. -Jag hoppas det, sa jag. För din skull. Jag vill inte att detta ska bli bli obekvämt eller så. Han strök bort ett hårslinga från mitt ansikte och gav mig en kyss. -Det ska det inte bli, sa han. Jag lovar. Han sa det med ett leende på läpparna och det gjorde mig glad. Det känns bättre när han är glad, han påverkar mig med sitt humör också, jag vill inte att han är ledsen för då blir jag också det. -Vad ska vi göra idag? Frågade jag honom. -Vet inte men jag måste hem, sa han. Jag glömde höra av mig igår så mamma vet inte var jag är. -Okey, sa jag. Vi reste oss upp ur sängen för att klä på oss, det gick ganska fort.Jag följde med honom till ytterdörren där vi sa hejdå och kysste varandra sedan gick Mark, allt detta som har hänt med Daniel har verkligen tagit hårt på honom. Påväg till mitt rum kom jag på en idé, jag ska kanske åka till Daniel och prata med honom, försöka reda ut allt idag med honom. Jag tog min mobil och mina nycklar när jag kom i mitt rum och gick till hallen för att ta på mig mina skor. Jag tog min cykel och började cykla till polisstationen, det var visserligen en bit dit från mig men jag måste prata med Daniel. Jag ställde min cykel i cykelstället utanför stationen och gick in, vid receptionen satt det en poliskvinna som höjde blicken mot mig. -Hej, sa jag. -Hejsan, svarade hon. Vad kan jag hjälpa dig med? -Jag skulle vilja prata med Daniel, sa jag. Jag vill fråga honom om en grej. -Jag ska se om jag kan göra någonting åt det, sa kvinnan och reste sig. Hon gick in till alla de andra poliserna, hon gick in genom en dörr men hon stängde den inte, hon stod bara i dörren. Hon nickade och stängde dörren efter sig när hon gick ut, det kändes som det tog henne en evighet att komma tillbaka när hon gick mot receptionen igen. Hon ställde sig framför mig och tog upp ett papper och en penna som hon gav mig. -Fyll bara i detta så fixar vi en träff till dig, sa hon. -Tack, sa jag. Jag satte mig på bänken som stod mittemot receptionsdisken och fyllde i pappret, jag gick fram med pappret och kvinnan tog emot det. Hon läste snabbt igenom det och började rota runt där hon stod innan hon tittade upp mot mig igen. -Så, Luna, sa hon. Jag ska hitta ett ledigt rum och säga åt en vakt att hämta Daniel så får du gå in efter det. -Tack, sa jag. Jag sätter mig ner här sålänge. -Gör så, jag säger till när allt är färdigt, sa kvinnan. Jag nickade och satte mig ner och väntade, jag kunde se hur kvinnan först gick runt bakom disken och in genom dörrarna som innan. Hon pratade med några andra poliser, gick vidare till två andra och gjorde samma sak några gånger. Varför känns det alltid som om att tiden går extremt sakta när man väntar på något? Det är så jobbigt, jag blev inte lugnare med tiden heller precis. Till slut kom kvinnan ut igen och ställde sig ännu en gång bakom receptionsdisken, hon lyfte blicken mot mig och log. -Luna, ska du komma med mig så du får prata med Daniel? Frågade hon snällt. Jag nickade till svar, jag kunde inte förmå mig att göra något annat. Jag följde efter henne genom en korridor som hade tråkiga gröngrå väggar, bruna eller svarta dörrar fanns på båda sidorna. Poliskvinnan stannade plötsligt framför en av dörrarna och vände sig om mot mig. -Här inne ska ni vara, Daniel är redan här, sa hon. Är du redo? Jag nickade återigen till svar och tog ett djupr andetag innan hon öppnade dörren, när dörren stod vidöppen kunde jag se Daniel sitta där och hur han vände blicken mot mig och riktigt stirrade på mig. ![]() 24 okt, 2013 19:01 |
96hpevanescence
Elev ![]() |
25 okt, 2013 19:59 |
Du får inte svara på den här tråden.