kawaiiposes och Majis lilla egna privatroll! Mohaha!

[Ja, det bli bra! xD]

"Just det! Jag hade nästan glömt av det, då en annan stor incident utspelade sig samma dag, på samma tåg, i samma kupé... Mellan dig och Rose... Asså ni kunde minsann skrika gällt... Men ja, om du ska titta på Quidditch-träningen sen, så är det väl okej om jag går så länge så ses vi sen efter träningen, och under träningen kan du vara creepy och glo på, haha!" sa jag och rufsade henne i håret.

" Ahahaha kul!... Jodå, jag ska glo så mycket som möjligt!!" Sa jag och knuffade bort hans hand. "Vi ses sen."

[ Ska vi hoppa till träningen? ♥]

[Ja, det gör vi!]

Jag gick ut ur omklädningsrummet med de andra från laget och vi satte oss på kvastarna och åkte upp i luften. Jag flög till ringarna och lyssnade på lagkaptenens instruktioner, sedan började vi. Jagarna hade klonken i luften och övade på passningarna extra mycket, då bland annat lagkaptenen var en av dem och ville att det skulle vara snudd på felfritt.
Under tiden så kastade jag en blick mot läktaren och såg Anastasia sitta där och jag vinkade till henne.

Väl uppe på läktaren satte jag mig längst fram och placerade mitt huvud i mina händer som vilade på kanten. Laget flög upp i luften pratade ett tag och började passa lite och jag koncentrerade mig på Arthur hela tiden. Han tittade mot läktaren och fick syn på mig och vinkade. Jag vinkade tillbaka och ropade: "Kör hårt nu Arthur!!!"

Jag hann inte besvara Anastasias rop då klonken sköts mot målet och jag va tvungen att fånga den, vilket jag lyckades med. Så efter det så förstod jag att träningen gällande passning var klar så då fick jag ha min fokus på spelet därefter.
Efter en timme hade vi tränat klart och vi började bege oss till omklädningsrummet.

Efter träningen gick jag ner från läktaren och började gå mot ingången [???] men jag hann inte långt innan jag hörde den mest irriterande röst som existerar i världen.
"Öj!! Strongheart!! Nu ska du få igen så att det svider ordentligt!!" Jag vände mig om och möttes av Scorpius och hans hejdukar. "Åh Scorpius.... Akta dig så att jag inte sparkar dig igen!" Sa jag hotande.
" Som att du skulle kunna eller våga nu!.." Sa han triumferande. Han hade en poäng där då de var 5 och jag var en... Min hjärna arbetade på högvarv i hopp om att komma på en mästerplan och det som kom upp var den klassiska 'Åh jisses vad är det där och peka så långt bort som möjligt' planen.
" Ååh jisses vad är det där!?!?!?" Utbrast jag och pekade över killarnas huvuden. Alla fem vände sig om och kollade frågande om sig och jag såg min chans att fly, så jag vände mig om och sprang så snabbt som möjligt! I min springande panik lyckades jag ta mig till killarnas omklädningsrum och började banka på dörren. Dörren öppnade av ingen mindre än Arthur han själv och han var bara klädd i byxor... Mina ögon drogs direkt till hans vältränade överkropp.

Jag kom precis ifrån duschen då jag hörde att det bankade på dörren, alla andra har upptagna med att slå varandra på rumpan med handdukar och att byta om, så jag valde att dra på mig byxorna och öppna. Väl där ute stod Anastasia andfådd.
"Anastasia vad gör du här?" frågade jag. Jag såg att hon inte hade sin blick riktad till mitt ansikte, det va mer rikad mot... Tomma intet? Vad ha hänt? Är hon i chocktillstånd? Då måste nåt allvarligt hänt..."Ana, hur är det?" frågade jag oroligt.
"Om du ska stå och kyla av dig Arthur så få du ta och stänga dörren!" skrek lagkaptenen, Thomas.
"vänta lite!" ropade jag tillbaka.

...............................Oh damn.OH DAMN.OH.DAMN.Upprepade min hjärna x antal gånger. Jag väcktes ur min trans då Arthur ropade något som jag inte uppfattade. Mina kinder blev till kaminer och jag vände mig om och gömde mitt ansikte i mina händer.
"ÅÅ öm eh hej Arthur!!" Klämde jag ut nervöst.

Hon gömde sitt ansikte i sina händer. Började hon gråta? Vad stod på?
"Vad är det?" frågade jag oroligt och la handen på hennes axel.

" Öö ehm eeh.... Det var bara scorpius och hans gäng som tänkte mörda mig eller något och jag behöver gömma mig någonstans för de kommer nog snart.............." Svarade jag. Jag kunde inte vända mig om än då mitt ansikte brann upp i mina händer.
"