Divergent roll [PRS WeasleyHufflepuff och Piggelino]

Jag hörde Alex muttrande bredvid mig och följde sedan henes exempel och slängde de kvarvarande knivarna på golvet. Jag gick fram till henne och sjönk ner på golvet bredvid henne.

Daniella damp ned bredvid mig. det andra, Christina, Al och dem, fortsatte. Jag sa inget, för jag visste inte vad. Istället njöt jag av att låta musklerna i handlederna få vila.

" Jo...Ehm...Typ...förlåt för förut..." muttrade jag lågt. Min sinnesstämning var helt upp och ner och jag viddte inte vad jag faktiskt kände just nu

''Va?'' undrade jag och kollade undrande på henne. ''Varför säger du så?''

"Eh... Alltså, jag antar att jag betedde mig ganska skumt och lixom.... jag menar, vem kastar knivar mot en ledare? JAg kommer säkert att bli utslängd nu men alltså det läskiga är att jag inte ens ångrar att jag gjorde det och jag förstår inte vad som hänt med mig jag är lixom jag...." jag rabblade upp allt i en snabb och osamanhängande ordföljd och Alex kan knappast ens ha hört vad jag sagt

Jag tittade storögt på henne. Förundrades över att hon kunde börja prata om det mesta.
''Du, alltså jag skulle själv ha slagit till honom, så knivkastningen var bra gjort. Dessutom tror jag inte att dem slänger ut dig. Det är väl sånt här dem Tappra gör va?'' Sa jag och ryckte kort på axlarna.

Jag log blekt mot henne.
" Tror du det...? Jag menar, Four såg ganska... upprörd... ut, han kanske... Äh, jag vet inte, jag har för mycket av de lärda i mig..."

''jo men...man har väl alltid något kvar från sin ursprungliga falang....'' Mumlade jag, och tänkte på hur det var för mig. Om jag var en typisk lärda. Lite kanske, det märktes väl mer när man inte var i den.

" ja, jo det är väl förvisso sant, det är bara det att... jag VILL liksom int ha, något med de lärda att göra...lixom..." jag skruvade på mig och grimarserade åt mina skumma formuleringar.

"Alltså, jag förstår vad du menar" Mumlade jag tyst, och hörde på mig egna röst, jag lät sådär som vuxna gör. Oförstående.