prs jagärjag & JustAFriend

Charlie blev lite ställd. Visst hade han stött på en hel del trotsiga elever tidigare men de hade inte varit på samma sätt. Det här var mer av en utskällning, vilket han definitivt inte var van vid att få. Och definitivt inte uppskattade(vem tycker ens om utskällningar? *suck*).
"Du, jag vet inte vart du har fått alla de där idéerna ifrån, men du är rätt så ute och cyklar för tillfället", svarade han lugnt efter en stunds tystnad. Ingen anledning till att röra upp några känslor. Speciellt inte sådär sent på kvällen, när den andre redan verkade vara rätt så upprörd. Var inte Maya renblodig förresten? Charlie brydde sig inte om sånt egentligen men han kunde inte undgå att undra om renblodiga ens visste vad cyklar var. Var inte det en mugglarpryl? Begreppet 'att vara ute och cykla', skulle i sådana fall bara bli förvirrande. Som typ allt annat i livet.

Hon la armarna i kors. Hon hatade att bli tillsagd vad hon skulle göra eller inte göra och särskilt av en prefekt.
- ett. Vad är en cykel? Två så går jag direkt och lägger mig om du inte ger mig något straff. Får jag ett straff kan jag ju lika gärna vara uppe resten av natten också. Ellerhur? Sa hon och höjde sitt ögonbryn. Hon visste egentligen inte varför hon inte bara kunde acceptera saker. Förmodligen för att hennes hjärna var så inpräntad av sina föräldrar att hon inte ska ta order från någon. De hade alltid varit väldigt stränga och försökt intala henne att mugglarfödda Inte var något värt. De skröt ofta om att de var släkt och vänner med kända dödsätare. Något Maya egentligen aldrig förstått men tvingats låtsas hålla med om. Hon såg inget problem med mugglarfödda men om hennes föräldrar skulle få veta att hon ens var vän med en mugglarfödd skulle de gå i taket och förmodligen ta henne ifrån Hogwarts för alltid. Något hon verkligen inte ville. Hogwarts var hennes andra hem och ett ställe där hon kunde slappna av.