Privat Emma07

Robb och Talisa nickade mot prinsessan. Talisa öppnade munnen.
"Grace, hur låter det att visa prins Jack runt i Winterfell?" frågade hon och log mot Grace, som nickade och kliade sig i nacken. Varför var hon tvungen att göra det? Antagligen för att hon var äldst.
"Visst kan jag det, om du- eh, Ers Höghet vill såklart" sa hon och hostade till. Det där med titlar var jobbigt, speciellt när det fanns så många att välja på. Över havet var det alltid bara en person man behövde tilltala med titel, och det var Kahl eller Khaleesi beroende på kön. Mycket lättare, här fanns det så många kungligheter och olika titlar, det blev förvirrande tillslut. Hon tittade på hästen som Jack hade ridit på, den såg fin ut. Hon älskade hästar, och var uppvuxen på hästryggen med ett svärd i handen.
"Vilken fin häst du har, vad heter den?" frågade hon och log. Robb tittade på henne och hon såg på hans blick att hon verkade vara på rätt väg med att konversera med prinsen. Robb och Talisa hade övervägt att låta Grace stanna i sitt rum under tiden som kungligheterna skulle vara i Winterfell, och skyllt på sjukdomen, men de hade sedan bestämt sig för att hon skulle få vara med, eftersom vem skulle misstänka att det fanns en Targaryen bland dem?

Jack lyssnade tyst först bara, innan han nickade och log lite mot Grace.
"Gärna det", svarade henne vänligt, räckte tyglarna till en av stallpojkarna som kom fram nu. Han hade alltid gillat hästar, man kände sig mer fri på hästryggen ute i markerna. Han log lite mot henne, lite glad att hon frågade.
"Laros", sade han sedan snällt. Tidigare hade han haft den hästen som vart ledig och inte en egen så att säga, men Laros hade han fått för några år sedan ifrån sin morfar.

Grace log och nickade. Hon sträckte fram handen mot Laros mule och skulle precis öppna munnen och säga något, när hon hejdade sig. Hon bytte spår i sista sekund och sade det på det vanliga språket istället.
"Laros, hej" sa hon och lade handen på hästens mule. Det var inte lika effektivt som om hon hade använt dothraki, men det fick önskad effekt. Hästen drog ner sitt huvud mot henne och lade mulen på hennes axel. Hon skrattade och klappade om hästen innan stallpojken gick iväg med honom. Blicken Robb gav henne var dock inte nådig. Hon hade gått för långt. Hon tittade snabbt ner i marken, men ändå mot Jack.
"Kom, vi kan börja med Gudaskogen" sa hon och började gå, fortfarande med blicken fäst i marken.

Gudaskogen var egentligen en glänta med en sjö och ett stort träd, där de kunde be till de gamla gudarna, som folket i norr följde. Grace hade aldrig riktigt förstått poängen med att tillbe något som inte fanns. Det är klart, Dothrakerna hade Den Stora Hingsten, som var en häst som de trodde på, men de tillbad den inte på samma sätt som man bad till gudarna i Westeros.
"Ni tror väl inte på de gamla gudarna nere i King's Landing, va?" frågade hon och tittade på Jack, men fortfarande inte i hans ögon.
"Ers höghet" lade hon snabbt till och svor i sitt huvud att hon hade glömt det.

Jack log till lite då Laros tog ned huvudet, han var lite speciell i det att antingen så gillade han en person mycket eller inte alls, han var helt antingen eller. Tydligen så gillade han Grace iallafall. Han gick tyst med henne till Gudaskogen, hade inte varit i en sådan förut så såg lite nyfiket sig omkring. Han såg sedan på henne när hon talade, skakade lite på huvudet åt hennes fråga och log till då hon lade till ers höghet.
"Nej, där tror vi på de sju istället", sade han, ryckte sen lite på axlarna.
"Bry dig inte om det där du, det är nästan mest irriterande", sade han med ett leende. Visst, det var en sak att hålla på det vid formaliteter, men man kunde bli rejält trött på det när varenda tjänare, stallpojke och i princip varenda man pratade med lade till "ers höghet" i slutet av varje mening.

Grace nickade. Hon kände att hon kunde slappna av lite mer nu i alla fall, Jack verkade ju inte speciellt hård med sådana regler. Hon log lite och satte sig på en sten.
"Så, hur är det att vara kunglig?" frågade hon och ångrade frågan i sekunden hon ställde den. Det var kanske inte passande att ställa en sådan fråga. Hon var glad att Robb inte var här och hörde den. Hon älskade Robb, och han hade alltid varit fantastisk mot henne, men just i den här situationen var han fruktansvärt nervös. Det var inte konstigt egentligen, men det hade gjort att han hade blivit lite hårdare med henne, men Grace hoppades att det bara var tillfälligt. Det skulle antagligen gå tillbaka till det normala när kungafamiljen åkte hem igen. Hon drog fram sin långa fläta över axeln och pillade lite på den. Hon tyckte det var jobbigt att det var tyst, men hon visste inte vad hon skulle säga. Vanligtvis var hon som ett pratkvarn, men nu fann hon inga ord. Antagligen var det nervositeten som spökade, och rädslan för att råka säga något fel.

Jack satte sig tyst på en sten bredvid, såg runt lite innan han svarade på frågan.
"För att vara ärlig, så hade man ibland önskat att man inte var det. Visst, man får en del förmåner och jag trivs, men ibland kan man bli rejält trött på allt "ers höghet" och alla som svansar runt en", sade han. Det kunde vara väldigt blandat - man behövde alltid vara jättenoga med hur man betedde sig eller liknande, minsta lilla fel blåstes upp rejält. Men samtidigt kunde han ärligt talat också få göra lite som han ville, det var egentligen ganska fritt i det att han hade tillgång till mer än de flesta.

Grace nickade. Hon insåg hur olika deras världar var; om hon hade varit Khaleesi, vilket hon skulle bli i framtiden, och hon hade blivit trött på att folk svansade runt henne så hade hon bara gjort sig av med dem, enkelt och snabbt. Men så funkade det ju inte i Westeros. Hon reflekterade lite snabbt över att det kanske fanns en anledning till att Dothrakerna kallades för barbarer här.

Hon sneglade lite snabbt på Jack igen. Hon kunde inte låta bli att se att han såg bra ut. Hon bet sig i läppen och reste sig upp.
"Vill du se mer av Winterfell?" frågade hon och nickade bakåt åt hållet de hade kommit från.

Jack såg på henne, log till lite och nickade.
"Gärna det", sade han, reste sig upp han också. Han hade aldrig varit där förut som sagt, så såg fram emot att få tillbringa lite tid där.
"Så hur är det att leva i Norden?", frågade han nyfiket henne sedan vänligt. Han fick säga att han var lite nyfiken på henne också, han fick erkänna att hon var vacker.

Grace nickade och började gå bort mot gårdsplanen igen.
"Kallt" sa hon och skrattade. Det var sant, hon mindes första gången hon hade kommit till Winterfell. Grace och hennes pappa hade mött Robb och Talisa vid en hamn. Hon hade bara varit åtta år, men hon mindes det ändå tydligt. Hon hade gått av båten, sagt adjö till sin pappa och ridit med Robb och Talisa till Winterfell. Ju närmare de kom, desto kallare hade det blivit. Grace, som hade kommit dit barfota, var alldeles blå om fötterna när de kom fram. Det hade tagit ett tag att vänja sig vid stora kängor på fötterna, men hon hade lärt sig hantera det.
"Nej, men det är bra, men lite jobbigt att vara dotter till Lord och Lady Stark, det sätter lite press" sa hon och log lite. De kom in i huvudbyggnaden och in i den stora salen där festligheterna skulle hållas senare.
"Som du ser så är det här vi ska äta ikväll" sa hon och log.

Jack skrattade till lite.
"Det kan jag tänka mig", sade han med ett leende, hade redan nu märkt av att det var kallare här trots att det var sommar. Han lyssnade tyst lite nu och nickade.
"Kan tänka mig att dem är det", sade han sedan, han hade träffat åtminstone Robb en del då han var ståthållare i Norden så. Han såg runt lite medans de gick, det var lite annorlunda än hemma så.
"Okej", svarade han vänligt sen med ett leende mot henne.