Privat-Tonks/Luna och Jullan bullan

”Visst”
Holly förstod att Catilyn inte ville prata mer, så hon började kolla ut ur fönstret. De hade precis börjat åka. Plötsligt så öppnades kupedörren. I öppningen stod en tjej med blont hår hon inte kände igen.

Catilyn hade börjat läsa igen när kupedörren öppnades och en kompis till catilyn stod i dörren.
” mira vad vill du?” Frågade catilyn utan att ta blicken från boken.

Holly blev lite förvånad över att Catilyn inte lät defekt glad över att se någon hon kände, men valde att inte fundera över det, och fortsätta titta ut genom förnstret!

” varför sitter du inte med oss för?” Frågade mira och såg på catilyn.
” kanske för att jag vill vara ensam och läsa utan att bli störd” sa catilyn och såg på mira.

Mira verkade inte vilja gå, även fast man hörde tydligt på Catilyn att hon inte ville vara med de. Hon stod bara kvar oh velade.
”Men herregud, gå bara”, sa Holly. ”Det blir inte bättre av att du bara står där och inte vet vad du ska säga”

( Det är tjejernas femte år)

Mira såg på Holly.
" Och du är?" frågade hon spydigt.
" Det där är Holly Hamilton som vi har delat sovsal med i fyra år" sa Catilyn och suckade till.

”Glöm det. Jag vet ändå inte vem du är. Jag har som taktik att glömma bort jobbiga människor, då är livet mycket roligare”, skrattade Holly fram. Hennes andra överlevnadstaktik var att skratta åt idioter när hon inte lyckades glömmma bort de!

( det är under marodörernas tid)

Mira fnös till och lämnade kupén nu. Catilyn tog upp sin bok igen för att läsa då hon inte udden lust att snacka med människor utan hon ville läsa.

Holly återgick till att stirra ut genom fönstret. Hon suckade. Bristen på någon att prata med skulle göda den resan lång...

Catilyn la ifrån sig boken efter ett tag.
" varför sitter inte du med dina vänner för?" frågade hon nu och såg på Holly.