Gatans barn (Privat)

Sam log snett mot Grace.
"Ta det inte personligt, att hon ens gillar mig är ett under och jag gissar att hon ser dig som en rival. Förstår dock inte vad hon vill ha mig till, jag har inget mer att erbjuda än mitt charmanta yttre." skrattar hon roat till och sätter sig bekvämare i fåtöljen. Man kunde känna doften av stekt korv och kaffe från köket och Sams mage kurrade.
"Jag fann henne i rännstenen för ett par år sedan. Hon var full och hade blivit nerslagen av ett par pojkar. De hade tagit hennes portmonnä och allt." sa Sam och stirrade in i elden.
"På den tiden levde även hennes man och han var inte vidare snäll om vi säger så. Han är död nu, men tror det är därför hon ser mig som sin ädle riddare eller något. Att jag då hjälpte henne hem och var snäll." Sams röst dog bort vid de sista orden och hon stirrade in i elden. Strax därefter hörde de steg och Madame Stone kom in med en stor bricka. Hon dukade fram åt dem på tre tallrikar, stekt korv och potatis, kaffe och så hällde hon upp ett glas whiskey åt sig och Sam och såg frågande på Grace om hon ville ha.

Grace nickade. Han var alltså en schysst kille, som hjälpte andra. Grace hade mött alldeles för många som var raka motsatsen. Många av de som bodde på gatan körde sitt eget race, och menade att det var man för sig. Därför blev det ofta mycket bråk och slagsmål på gatan, och gatubarn som stal från andra gatubarn. Grace hade haft svårt för det där, eftersom hon var en empatisk människa som hellre delade med sig av det lilla hon hade.

Grace kände doften av mat och kände hur magen kurrade. Hon hade inte ätit på länge, speciellt inte lagad mat. Det luktade otroligt gott. Hon såg hur Madam Stone dukade fram trre tallrikar. Var det till henne också? Hon bet sig i läppen, hon ville inte anta det dock, det kändes ohövligt. Hon hostade till.
”Är det till mig, också?” frågade hon och tittade på maten med stora ögon. Det var ju mycket mat på tallrikarna, mer än hon skulle orka äta i alla fall. Hon tog ett steg mot bordet och satte sig ner framför en av tallrikarna. Det såg helt gudomligt ut. Hon brukade mest äta bröd och soppa, eftersom det var billigt och inte krävde att man lagade det. Hon hade ätit som bäst under hennes bedrägeritid, när hon hade stulit och lagat mat i folks hem. Där hade hon tillochmed ibland fått tag på en hel kyckling. Hon tog upp gaffeln och högg in på maten, men försökte att äta med lite stil i alla fall, och inte slänga i sig maten som hon egentligen ville.

Madame Stone synade Grace och höjde ett ögonbryn.
"Ser du någon annan människa här i närheten flicka lilla?" frågar hon något irriterat och ställer bort flaskan med whiskey utan att hälla upp till henne, Madam Stone kanske inte ville dela med sig av den dyra vätskan till vem som helst.
De åt sedan under tystnad och Sam njöt i fulla drag, hon gillade att gå hit. Sälja sina saker, få mat och pengar. I vanliga fall brukade Stone vara mer på, något som Samantha befann sig i för maten och pengarnas skull. Några kyssar kunde hon ändå bjuda på.
Det verkade dock bli mindre av den varan då Grace var här och det var hon tacksam över, Sam gillade det inte precis, det påminde henne bara om hennes barndom.
Då maten och kaffet var urdrucket och de började dricka sin whiskey la Sam fram sina saker. Några fickur och en halskedja, Stone synade dem och väntade sedan på vad Grace hade.

Grace åt och njöt. Varm mat var underbart. Hur fantastiskt var det inte att komma hit för att sälja saker och dessutom få mat på köpet. Hon var tyst under hela middagen. Hon blev lite besviken när hon insåg att hennes mat var slut och testade att dricka kaffet. Det var beskt, men det smakade ändå helt okej. Hon hade aldrig druckit kaffe innan, men hon hade sett det i skafferiet hos de rika.

Efter maten så lade Sam fram sina stulna saker och Grace insåg inte förrän Stone stirrade på henne att hon även ville se hennes saker. Hon halade snabbt upp fickuret från klänningen och lade den på bordet bredvid Sams saker. Hon undrade varför Madam Stone samlade på så här mycket saker. Kanske Hon sålde det vidare sedan? Grace ville bara ha några mynt för att täcka de nästkommande dagarnas mat. Det var alltid bra när man hade lite framförhållning, det var så jobbigt när man behövde hanka sig fram dagligen. Hon tittade lite försiktigt på Madam Stone, som studerade stöldgodsen noggrant, som om de hade förfalskat dem. Det var det bästa med att stjäla från de rika, man visste att det aldrig var förfalskade saker som de bar.

Stone studerade allt muttrade något och ställde sig upp. Hon gick in i ett angränsande rum och återkom med ett par guldmynt. Sam fick naturligtvis mer då han haft mer med sig, men det var ändå bra betalt. Sam visste att han hade en trygg plats här och gjorde gärna sina affärer med Stone. Greace närvaro gjorde besöket oändligt mycket bättre med. Hennes blotta närvaro gjorde att Stone inte var alltför närgången även om hon kunde känna Stones händer på sina lår och hon försöket få sig kyssar.
Tillslut avslutade Stone middagen, de fick sina pengar och blev sedan visade ut. Hon verkade inte alltför munter av Greces närvaro.
När de kom ut vänder sig Sam mot henne.
"Tack för att du var med där, hon kan bli obehagligt närgången." erkänner hon.

Grace tittade på mynten i handen, det var mer än vad hon hade sett på länge. Hon log lite mot Stone innan hon gick ut tillsammans med Sam. Hon hade inte haft något emot besöket, men hon tyckte inte om Stone till 100% heller, det var något med henne som skrämde Grace. Hon nickade och log lite.
”Det var du som bjöd in mig, och jag fick mer pengar än vad jag hade tänkt mig, så det är jag som ska tacka” sa hon och drog en slinga hår bakom örat. Grace klappade Miko, som turligt nog hade suttit kvar utanför boden. Hon visste precis vad hon skulle köpa för sina pengar. När hon hade köpt både mat för ett par dagar, bandage till armen och en tvål så hade hon fortfarande pengar kvar. Hon stod och vände och vred på en kam som hon hade sett på vägen dit. Hon behövde ju verkligen en, men den kostade en hel del. Hon beslöt sig tillslut för att ta den, hon skulle ju ändå tjäna mer pengar i morgon och det viktigaste hade hon redan köpt. Hon log lite för sig själv och stoppade ner kammen i sin ficka. Det var längesedan hon hade kammat ut håret, det skulle bli skönt. Hon vände sig till Sam.
”Ska du ha någonting?” frågade hon och log.

Samantha studerar tyst hennes köp, kam hade hon redan, dessutom en lång fläta i hennes ränsel. Flätan som var hennes, som hon klippt av. Hon undrade verkligen hur Grace stod ut med att vara kvinna på dessa gator? I denna värld? Samantha kunde det inte, hon hade redan varit med om mycket att det bara skrämde henne.
"Jag hade faktiskt det lite i åtanke när jag bjöd in dig, inte bara för att vara snäll." log hon och blinkade.
Hon såg sig sedan om på marknadstånden och skakade på huvudet.
"Tänkte köpa mig lite tvål och såpa sedan, jag behöver tvätta mig och mina kläder. Sedan lite tråd." sa hon och visade på en reva i hennes redan lagade byxor. Kanske konstigt med en kille som kunde sy? Men Samantha hade haft stor användning av det.
"Men det köper jag på marknaden, man vet aldrig vad de blandar i tvålen här." skrattade hon, på den svarta marknaden var folk inte hedeliga.
"Sedan tänker jag ge mig ut en bit utanför stan. Bada och kanske ta jobb på en bondgård, eller gå på luffen." hon log, det var härlig sommar, den bästa tiden att gå på luffen.
"Du själv då?" frågar hon, se vad Grace hade för sig, ville hon med?

Grace nickade.
”Jag känner hon som står i marknadsstället här, hon blandar inte konstiga saker i sina produkter” sa hon och skrattade lite.
”Bada hade jag definitivt tänkt göra, mitt hår behöver det” sa hon och drog i sin fläta. Hon kunde inte tvätta håret särskilt ofta, så det skulle bli skönt. När hon fortfarande var Spöket som bröt sig in i folks hus brukade hon bada i deras stora badkar, det hade varit otroligt skönt. Hon tog bandaget och virade det runt armen. Hon störde sig på att det hade blivit så pass blodigt att det krävde bandage, men slaget hade blivit ganska hårt på kullerstenen, som inte var skonsam mot huden. Hon log lite mot Sam.
”Åh, det är så jobbigt när kläderna går sönder. Jag har fått sy ett par gånger också” sa hon och log. Hon hade fått sy på barnhemmet, så det kunde hon. Hennes klänning var mirakulöst hel, men det var någon reva någonstans hon hade behövt sy ihop, men annars var den hel, men dock var den ganska smutsig. Men det skulle snart tvålen råda bot på. Hon gav en bit bröd till Miko, som skällde glatt.
”Vi kanske ska gå och bada då, kompis, du behöver det också” sa hon och kliade honom bakom örat.

Sam log och nickade.
"Då tar vi och köper lite tvål och såpa så badar vi sedan." sa hon. Inte för att hon tänkte visa sig naken inför Grace och avslöja sig. Men så var säkert Grace pryd hon med, särskilt inför pojkar. Då kunde Samantha spela på det och vara en förstående gentleman som höll sig undan.
De styrde sedan stegen mot marknaden för den som sålde tvål och såpa. Samantha var mycket renlig av sig, mycket för att laga det hon hade och hon hade två ombyten i kläder. Kanske det var därför många gillade henne?
Hon såg intagande ut och det var ovanligt med renliga fattiga och särskilt pojkar.
"Vilken av dem känner du?" frågar Sam då de kommer ut i marknadsvimlet.

”Tyra” sa Grace och pekade på kvinnan som hon kände.
”Jag hjälpte henne en del förr, vi utbytte tjänster kan man väl säga” sa hon och log. Tyra hade varit en del i hennes bedrägerier, och hade hjälpt henne att kartlägga hela Londons rikemansliv. Hon tittade på marknaden och såg en väska som hon faktiskt hade pengar till. Hon köpte den och lade ner sina saker i den. Det var lättare än att gå runt med sakerna i klänningsfickorna. Hon tittade på Sam.
”Vart ska vi bada?” frågade hon och tittade ner på Miko, som glatt följde med dem. Hon blev lite nervös, hon hade aldrig badat framför en pojke. Kanske de kunde bada separat, så de inte behövde blotta sig inför varandra. Det skulle bli fantastiskt skönt att bada, och nu när det var sommar skulle vattnet säkert vara ljummet, om inte till och med varmt. Det var mycket värre på vintrarna, när Grace behövde värma vatten i den gamla plåthinken vid hennes sovgränd. Det var så jobbigt, speciellt att få upp en eld. Men som tur var så behövdes inte det så mycket på somrarna, så då slapp man det.