Forbidden Love « PRS wolf & Piggelino»

Lea såg tacksamt på tjejen och tog emot sakerna för att lägga tillbaka dem i väskan.
" Tja, bussen men nu är det försent. Så nu kommer jag inte hem alls, jag går väl övernatta i en av salongerna kanske."
Lea insåg att hon bara babblade och gav tjejen en ursäktande blick innan hon reste sig.
" Tack för hjälpen, jag är Lea förresten."

Sydney putade medlidande med underläppen. Nu hade hon inte någon buss hon behövde hinna med, men hon kunde tänka sig stressen över att ha missat den sista som gick för kvällen.
"Jag har inte bråttom hem så jag kan ge dig en skjuts," erbjöd hon sig innan hon sträckte ut sin hand för att presentera sig, "jag heter Sydney." Nu förväntade hon sig inte att tjejen, Lea, skulle tacka ja. Först nu i efterhand kom hon att tänka på hur konstigt det måste kännas att en främmande människa erbjöd skjuts. Men kvar i salongen skulle hon väl ändå inte behöva övernatta.

Lea såg förvånar på tjejen, Sydney, det var väldligt sällan en främling var så öppen och vänlig mot henne, det vill säga aldrig. Hon tog Sydneys hand med ett snett leende, gesten kändes annorlunda och lite gammaldags men ändå fint på något sätt.
" Det vore jättesnällt, jag bor inte så långt bort. Villaområdet jag bor i ligger precis utanför centrum"
Lea rätade till väskan och vred osäkert fingrarna mellan varandra.

Hon drog snart åt sig handen igen innan hon rätade på sig.
"Då åker vi." Sydney började gå mot utgången och vidare mot sin bil. Halvvägs stannade hon upp för att titta upp mot den stjärnklara himlen. Hon älskade astronomi. Det hade alltid varit hennes och hennes pappas gemensamma intresse. Nu för tiden var det inte något de gjorde regelbundet men de sällsynta gånger de på kvällen låg i gräset och pekade ut stjärnbilder, var de stunder hon höll väldigt kära. Hon skakade på huvudet för att återvända till verkligheten innan hon låste upp dörren till den svarta Audin.

Lea följde efter Sydney i tystnad. Det var fortfarande svårt att smälta att hon utan vidare erbjudit Lea skjuts. När de kom fram till en svart bil som Sydney låste upp hejdade sig Lea och såg med höjda ögonbryn på bilen.
" Har du körkort? Hur gammal är du?"
Själv hade Lea provkört med sin mamma i snart ett år men utan framgång. Bilkörning verkade inte vara något hon var särskilt bra på, hon klarade inte av växelsystemet och hade ingen som helst känsla för någonting. Så antagligen skulle hon behöva springa efter bussar resten av sitt liv, eller få skjuts av främlingar, som nu.

Sydney skrattade till åt hennes fråga angående körkort.
"Tillräckligt gammal för att få ta körkort," svarade hon roat och öppnade dörren till bilen, "jag är sjutton." Hon satte sig sedan ner tillrätta bakom ratten. Att ta körkort hade inte varit det enklaste för henne. Hon hade börjat övningsköra med en manuell bil men det hade tagit en evighet för henne att förstå hur bilen verkligen fungerade. Hon ville inte ens tänka på hur mycket ilskna och besvikna tårar hon fällt bara för att lära sig köra. Tillslut hade hon bytt till en automatbil eftersom den var mycket behändigare att köra och hon kände sig betydligt mer avslappnad. "Ska du ta körkort rekommenderar jag dig starkt att köra med en automat. Jag avskyr starkt manuella."

Lea satte sig tillrätta i framsätet.
" Eh... Automat...?"
Om det var något hon inte alls förstod sig på så var det bilar. Och hon var inte särsklit intresserad heller, kanske var det en av andledningarna till att hon alltid misslyckades så totalt med övningskörningen.

"Automatväxel," förtydligade Sydney och körde iväg. Hon bläddrade mellan radiokanalerna tills hon hittade en som spelade musik som föll henne i smaken. Hon nynnade tyst med samtidigt som hon trummade med fingrarna mot ratten. "Ensam på bio?" Det var en fråga samtidigt som det var ett konstaterande. Lea kanske hade haft planer men ändå kommit på sig själv att stå framför biosalongen eller så hade hon, precis som Sydney, tyckt att det vore lite omväxling i vardagen att springa på kvällsbio själv.

Lea nickade tyst åt Sydneys svar även om svaret aotumatväxel inte gjorde henne klokare.
" Nja, jag skulle ha gått med en vän, men hon avbokade planerna i sista stund, som vanligt..." svarade hon på Sydneys fråga.
" Och du?"

"Åh," var allt hon fick ur sig. Det var irriterande då en vän ställde in planer, speciellt i sista stund utan någon som helst förvarning. Nu var hon ju inte själv heller helt oskyldig utan det hade hon gjort också men hon förstod känslan. Och det var ju poängen.
"Jag ville bara ha något att göra. Ensam. Ibland är det skönt att spendera lite kvalitetstid med sig själv." Sydney blinkade med ögat och skrattade lite.