Tjejsnack(så håll tassarna borta killar!)

Jag tror att hon menar att om man hänger med populära människor blir man populär.

NEJ. INTE. SKRATTA. DET VAR PINSAMT! HAHA xP

^HAHAH.... förlåt, alltså... hhaha, lingonveckan också? Awh vad gulligt, hahahah

Du skarattade ju själv åt det!!xD

Jag mår jätte dåligt. Jag kanske inte visar det men jag gör verkligen det. Mina kompisar jag verkligen ÄLSKAR är borta. Trodde det bara var ''ett engångs bråk''. Men nej! jag har sagt förlåt & vissa har gjort fel som jag inte vill bli vän med igen för dom gjort fel. Har verkligen INGEN vän kvar förutom dom i skolan. Detta är första helgen jag inte gjort ett skit varit på julbord med släkten, fredags kolla jag massa film & imorgon ska jag shoppa med familjen. Ser ni, jag har INGET liv utan mina vänner. Jag har gråtit så mycket men dom fattar ingenting, försöker få tillbaka dom men dom vill inte.

Jag får dryga svar tillbaks som ''varför bryr du dig?'', ''det kommer ändå inte hålla'' och massa annat. Det SÅRAR mig så FUCKING mycket. Har skämt ut mig sååååå mycket när jag ringt dom & försökt prata med dom. Ja jag har verkligen SKIT vänner tänker ni. Men dom gjorde mig hel & glada. Dom var änglar som fick mig att dunsa från jorden och bara döööööööö.. ! Det enda jag gör är att försöka köpa grejer det gör mig glad. Försöker lixom shoppa bort min ledsenhet, men det går inte.

Jag bestämde mig faktist att skaffa nya vänner. Det är mitt egna fel, men jag ångrar mig! har gjort det hela tiden. Jag sitter här gråter nästan varje fucking dag. Dom bryr sig knappt. Vi var bästavänner, allihopa. Nu är dom borta! Borta föralltid. FATTAR DU AMANDA? DU KOMMER FAN ALDRIG MER FÅ SE DOM LEE MOT DIG ELLER SOM SAGT ÄLSKA DIG.

Vet ni hur ledsen jag är?

Jag försöker verkligen att få andra vänner. Jag har fått en såndära kick i skolan att alltid vara glad & allt. Sen hände allt.. jag blev depp, fick mindre vänner för jag blev så kallad opopulär . Jag slutade på sporter & följde min egna väg. Att vara som alla andra vill var fan mycket bättre än att sitta ensam, helt jävla forever alone & vara bortglömd. Nu tänker ni ''är hon dum i huvudet? Vem väljer före att vara säg själv?'' ja. Det låter dumt jag vet. Men det bara är så! Om jag ändå kommer vara forever alone kan jag lika bra göra lite roligt i livet & spela.

Finns inte ord för var jag känner. Ni vet när man träffar dom man älskar.. men inte älskar än tillbaks längre. Går förbi än med sina nya vänner, dom skrattar, dom ler & du försöker verkligen att inte gråta.. men det går inte. Men du lyckas hålla tillbaka tårarna fast du känner den dära kalla, äckliga, svarta känslan som du verkligen hatar. Du vill le, skratta, känna värme, känna dig älskad igen. Men det kommer du aldrig mer igen göra av just den dära kompisen DU älskar.

Jag är verkligen desperat. Jag behöver nya vänner. Skiter i om dom är populära, hur dom ser ut ah. Behöver någon, någon som orkar med mig.. någon som är olik mig. Vill verkligen inte ha någon jobbig som är som jag, har samma stil, personlighet ja. Jag vill sticka ut i mängden & jag förstår verkligen hur svårt det är att få nya vänner. Jag har faktist inte så svårt för få uppmärksamhet. Jag är social, jag är rolig & jag är mig själv! Det är UNDERBART i vissa lägen. Men jag menar hur tar man det dära första steget?

Jag insåg inte hur mycket jag älskade dom förens jag förlora dom.

Behöver skriva av mig, skiter fullständigt i om jag skämmer ut mig. Mår redan så dåligt, försöker inte få uppmärksamhet. UTAN jag behövde skriva av mig. Om du ska klanka på mig eller tycker någon taskig tanke om mig, snälla håll det för er själva. orkar verkligen inte.

Fruktar den dagen jag får min mens

ugh

jag fick mens idag. ugh...

snidgetleviosa183 - du ska verkligen inte behöva stå ut med det där. om dina "vänner" inte längre vill ge det tid att försöka klara ut det hela så är de inte värda att vara dina vänner. du förtjänar något bättre!

---

jag fick min igår... DAMN THIS. alltså jag har mensvärk och jag kommer bryta ihop..