Yehet och Kkaebsong [PRS]

Zihao betraktade Joshua med smalnade ögon och putade med underläppen.
”Ett täcke kommer aldrig att vara lika bra som en annan människa..kan du inte hämta typ Chai eller CW istället? Om du nu absolut vägrar att stanna med mig”, knorrade han buttert. Varför hade han ens sagt det där? Det var ju mer än uppenbart att han egentligen ville ha artonåringen i sängen och inte någon annan. Men det kunde nittonåringen inte direkt erkänna, för då skulle det vara extremt uppenbart att han verkligen hade en crush på den yngre. Inte bara en crush..han kunde faktiskt inte beskriva det hela. Inte ens för en sekund, då allting var så extremt förvirrat. Förvirrat? Det var bokstavligen kaos..

Jisses, varför känner artonåringen sig så sjukt besviken? Det är väl klart att vem som helst kan ge kroppsvärme, Joshua hade bara varit närmast till hands. Gud vad löjligt, att han ens lagt så stor tanke bakom det... Jo, han skyller mycket riktigt på att de nyss blivit vänner, och att han fortfarande förväntar sig för mycket.
"Jaha.. okej," säger Joshua endast med en liten nick. Han ger Zihao en sista blick, innan han rör sig ut ur rummet och stänger dörren efter sig. "CW, Zihao vill mysa med dig." mumlar han när han går förbi den äldre, och stiger in i badrummet.

”Jaha, men jag vill inte mysa med honom”, konstaterade CW som var påväg mot köket. ”Jun, Zihao är klängig, gå och agera gosedjur”, fortsatte han och knäppte till nittonåringen i pannan, när denne valsade ut från köket.
”Men nej”, gnällde Jun och stoppade in det sista av sin macka i munnen. ”Ingen gillar att mysa med en klängig Zihao”, klagade han därefter och smög in i rummet, med hopp om att den jämnårige inte skulle lägga märke till honom - en väldigt dum förhoppning, då den sömniga drummeln genast greppade tag om rumskompisens tröja.
”Jag är kall och du stukade tekniskt sett min fot, så du kommer inte undan.”

Jo, av någon anledning så känns det än tyngre i hjärtat när han hör orden glida ut ur genom Zihaos läppar. Väldigt löjligt. Joshua dunkar försiktigt pannan mot duschens vägg, medan han kniper ihop ögonlocken. Det finns två typer av avundsjuka, kanske än fler.. antingen för bästa vänner, eller för någon som betyder mer än det. Kanske hjärnan bara kokat ihop en massa skräp och fått för sig att börja gilla killen som avskytt honom de senaste veckorna? Inte helt osannolikt. Klart att Zihao bara vill ha någon att mysa med, att få värme ifrån. Joshua var helt enkelt första bästa alternativ, om nittonåringen haft orken hade han nog gått till Jun utan några extra tankar, och puttat Joshua ur vägen. Med en djup suck stiger han ut ur badrummet, kroppen ren och nyvaken, redo för att träna. Med ett par träningsshorts och ett linne, drar han en tjocktröja över huvudet och sätter sig ner för att vänta på soffan. Ingen frukost idag inte, han hade ju inte tränat.
"Är alla klara?" hör han Euijin säga med ett äpple i mun.

”Nej, Zihao vägrar att låta mig gå”, ropade Jun, som låg inkapslad mellan Zihaos armar och ben. ”Och han dreglar på mig”, fortsatte nittonåringen äcklat. Den jämnårige hörde dock ingenting av den den andre babblade om, då han redan somnat och låg och sussade sött. Men det betydde inte att det var lätt att ta sig ur hans grepp - för det var det inte. När Jun slutligen försökte sig på det, vaknade han halvt om halvt till.
”Nej, gå inte..Joshua”, mumlade han och grävde ner ansiktet i rumskompisens nacke.
”Men för i helvete, din stora jättebebis..jag är inte Joshua”, morrade den kortare av dem. ”Joshua, allt det här är ditt fel”, gormade han därefter coh sprattlade vilt med benen. ”Kom hit och ta ansvar din lilla jävel.”

Jaha ja. Joshua ställer sig upp från soffan, öppnar dörren till sovrummet med höjda ögonbryn. Hans fel?
"Vill du berätta för mig hur det möjligtvis är mitt fel?" frågar han, griper tag i Juns ena hand och drar ut honom ur Zihaos grepp, och rycker på axlarna. "Det är inte så svårt att ta sig undan en kram, tro det eller ej. Du måste bara försöka göra det." påminner han och tar sig ut ur rummet igen efter att hur lätt som en plätt dragit ut Jun från den andre nittonåringens famn. Jösses, det verkar som att allt är värt att klaga på i den här lägenheten.
"Zihao, vi sticker. Du får fixa frukost åt dig själv." berättar CW när han går förbi dörren, och klappar Joshua som håller på att sätta på sig sina skor, på axeln.
"Det finns lite rester från igår." lägger Kawan till, slänger en arm om sin väns axlar och drar med honom ut ur lägenheten.

I samma sekund som Jun från sängen, gnällde den nyvakna Zihao till. Nu hade han definitivt vaknat på fel sida, då han genast kände hur irritationen steg honom över öronen - detta trots att han inte hade någonting att tjura över. Förutom den stukade foten dock, för den hade han faktiskt all rätt i världen att gnälla om.
”Jaha, ska ni bara lämna mig nu eller?” Ropade han och satte sig up i sängen, där han trött gnuggade sig i ögonen. ”Fy fan vad elaka ni är..först så böckerna ni mig och så tar ni mitt personliga värmeelement ifrån mig..jävla idioter.” Däremot hade alla redan lämnat lägenheten i samma veva som nittonåringen yttrade de orden.

”Joshua, det är faktiskt ditt fel att du skämmer bort Zihao”, knorrade Jun, som studsade ner framför trapporna, snett framför artonåringen.
”Äsch, nu är du bara dum Jun..hade du inte haft lust att ligga där och bli kramad så hade du kunnat rest dig upp utan någon hjälp”, påpekade Wan, som började leka med Joshuas mörka lockar. ”Förresten, vet ni om de ska färga håret på er? Hörde att Chais hår kommer bli blått.”

Personliga värmeelement, då menar Zihao Jun eller hur? Det verkar som att den äldre verkligen blivit arg, men det finns inget de kan göra åt det. Joshua sluter sina armar om Wans midja med upp puffande kinder, skämma bort Zihao? Igår var den första dagen som de faktiskt kom åtminstone lite överens, vilket Jun mycket väl vet.
"De kanske skulle färga mitt blont.." Berättar artonåringen tvekandes och ser upp mot sin vän, innan han vänder blicken framåt igen. "Vet inte vad jag kommer tycka om det."

”Blont? Hmm, tror att det skulle passa dig”, erkände CW och sände iväg ett snett leende mot Joshua. ”Jag hört att de ska färga mitt hår rosa, vilket jag defintivt inte kommer passa i”, fortsatte han med en grimas och tassade in genom dörren som Euijin öppnat upp till träningssalen.
”Det kommer säkert se jättebra ut”, försäkrade Euijin samtidigt som den yngre passerade. ”Tror faktiskt inte att de skulle färga våra hår till färger vi inte passar i. Åtmsintone inte såhär i början”, förklarade han sedan och tände lyset i salen. ”Men det kan vi prata mer om senare..ska vi köra på samma upplägg som igår eller? Vad tycker ni?”

"Du skulle ju passa jättebra i rosa!" Protesterar Joshua med ett brett leende, jo CW skulle verkligen passa i det.. Tja, hela ansiktsformen och dragen tyder på att han skulle passa i nästan alla färger, orättvist.
"Men det är så jobbigt," gnäller Chai och klamrar sig fast hos Euijin med stora ögon. Väldigt jobbigt, och energikrävande.
"Det är ju det som är bra," påpekar ledaren och rufsar till hans lockar. "Imorgon kommer vi att träna på scenen, så ta det hör seriöst, okej?" De alla mumlar lydigt tillbaka ett okej, innan den äldsta sätter på musiken.