Lovely brothers [PRS Skorpa & Beben]

Jimin sväljer en den biten av pizza som han har i munnen och nickar när den äldre säger att de kan ta med sig pizzorna hem. Den blonda reser sig upp efter Yoongi, och säger ingenting när den äldre berättar att de ska gå tidigare men rodnar kraftigt när han frågar om de skulle göra något i studion. De får kartonger till det som är kvar och sen en påse av en servitör som Jimin tar emot innan han vinkar hejdå till killarna som ska stanna kvar på restaurangen.
"Det var kul att träffa dig, Jimine" säger 'Hobi' med ett flin och ser sen på Yoongi. Kommentaren får den yngre att se ner på golvet medan han väntar på att de kan gå ut till den fortfarande livliga staden.

Yoongi ser på Hoseok med en skarp blick innan han börjar röra sig ut ur restaurangen för att hålla upp dörren till den yngre killen. Han håller upp ett långfinger mot den pratglada killen som redan frustar till. Roligt roligt.
"Så vart är det du bor?" frågar han medan han känner hur den svala luften sakta men säkert lugnar ner honom. "Är det långt härifrån?"
Faktumet att de ska över till Jimins hus gör honom en aning generad. Visst kommer ingenting hända, vilket han inte heller vill. Men saken är den att han aldrig besökt Namjoons eller Hoseoks boende och han har känt dem i kanske ett år. Men han besöker Jimins hus andra dagen i deras vänskap?

Jimin går ut genom dörren som den äldre håller upp, märker av hans gest mot hans kompis men den yngre bestämmer sig för att inte kommentera det.
"Det är typ tio, tjugo minuter från caféet ... studion", säger den yngre och låter den äldre styra dem mot stället de var på innan då den blonda inte kan vägen dit. Jimin tar ett djupt andetag, är ändå ganska nervöst över att bjuda hem Yoongi. Han hoppas att den äldre inte kommer att döma Jimins familj utifrån hur deras hus ser ut just nu, det är ganska stökigt då mycket av deras saker fortfarande är i lådor eftersom de inte har fått upp vissa hyllor. Dessutom finns det vissa saker som de behöver köpa nytt, och Jimin vet att det kommer att ta flera veckor, eller månader, att fixa det men samtidigt vill han inte stressa sin mamma med att fixa det heller. Han vill inte att hon ska tycka att Jimin är jobbig eller tjatar, speciellt inte när de är nyinflyttade och måste vänja sig vid ett nytt hus och en helt ny stad på toppen av det.

Yoongi nickar enkelt på huvudet ännu en gång, han bryr sig inte om den tysta atmosfären som omringar dem. Han är alldeles för trött för att komma på ett samtalsämne, men samtidigt vill han hålla den yngre intresserad.. relationer är onödigt jobbiga ibland, måste han erkänna. När de kommer fram till caféet så skyndar sig Yoongi för att hämta sin väska, så att han direkt kan gå från Jimins hus till lägenheten han har med sin pappa. Han drar även med sig skolvästen som Jimin lämnat hängandes på stolen som Yoongi tidigare suttit på samma kväll, för att sedan gå ut i den friska luften igen. De börjar återigen att promenera, och nu är det Jimins tur att visa vägen.

Jimin följer med Yoongi upp till studion och noppar åt sig sin väska och när han ser att den äldre killen har tagit hans jacka vilket gör att han säger ett tack och bugar för honom innan de går ut igen. Den yngre visar vägen för den äldre, säger ingenting på vägen förutom när de svänger in mot gatan som den yngre bor på.
"Förlåt om det är lite stökigt ... Vi är ju nyinflyttade", säger Jimin och går mot lägenheten, tar av sig sin ryggsäck som han hängde över ryggen och tar ut sina nycklar för att låsa upp dörren.
"Välkommen", säger han lågt innan han öppnar och håller upp dörren för den äldre eleven.

"Stökigt är mitt mellannamn" berättar Yoongi medan han flinar enkelt mot den yngre killen. Han tar ett steg in i lägenheten efter han sagt ett lågt tack och ser sig omkring innan han lägger ner sin väska på golvet bredvid sina fötter. "Äsch, så stökigt är det ju inte!"
Även om Jimin precis flyttat in så tycker den äldre verkligen inte att det ser så jättestökigt ut. Ja, några lådor ligger på varandra längs väggarna, men han hade inte förväntat sig något annat, ärligt talat. Yoongi drar av sig sina skor för att sedan ställa upp dem på den lilla skohyllan.

Jimin ler svagt mot den äldre medan han själv tar av sig sina skor, och såklart kommer hans mamma ut till de två killarna bara några sekunder senare. Den yngre märker hur hon i något ögonblick ser på Yoongi, hon ser nästan skrämd eller orolig ut men den blonda hinner inte reflektera över det då hon snabbt hälsar honom välkommen. Sextonåringen är dock säker på att det är något med Yoongi, hon hade annars inte kollat på honom på det sättet. Det var nästan som att hon hade sett honom tidigare ...
"Har ni ätit?" Jimin ser på de två killarna och Jimin nickar, och visar henne senare påsen de har med sig från pizzerian.

"Min Yoongi, trevligt att träffas," säger Yoongi med ett leende på läpparna innan han bugar för mamman. Han hade lagt märke till hur hon sett skrämt på honom, precis som Jimin gjort. Och hon såg nästan lika skrämd ut när han sa sitt namn, vilket Yoongi struntar helt i. Hans pappa är en mycket känd advokat, så det är många som sett eller hört efternamnet, inget större med det.
"Vår vän bjöd på pizza," berättar han medan han drar väskan över sin axel från golvet medan han ser ner på påsen.

Jimin ser på Yoongi och hans mamma när de hälsar, tycker fortfarande att det är konstigt hur hon reagerade när Yoongi sa hans namn. Han får fråga henne om det senare, när inte den mörkhåriga är här.
"Er vän?" frågar hans mamma och ser på Jimin, och han förstår varför. Hon blev förvånad över att Jimin hade en kompis, att han skulle ha två kompisar är ännu konstigare.
"Yoongis kompis", säger den yngre snabbt, för att undvika fler följdfrågor om det från sin mamma. Hon kommer antagligen vilja prata om det sen när den mörkhåriga har gått men då måste ändå den blonda säga att par saker till henne också så det gör inte så mycket.

Yoongi ser på Jimin men rycker enkelt på axlarna, han får helt enkelt säga till den yngre att Jin är lika mycket hans vän som Yoongis. Det här var första gången han träffat Jin också, om man räknar bort gårdagen.
Den mörkhåriga måste dock erkänna att kvinnan framför honom är väldigt lik Jimin, vilket förvånar honom lite. Han är nog inte så lik någon ut av hans föräldrar, men han bestämmer sig för att inte nämna det. De utbyter några ord, det var inte en särskilt lång diskussion eftersom att Yoongi var väldigt trött, vilket Jimins mamma också verkade vara. Så efter konversationens slut så visar Jimin vägen till sitt rum.