Solangelo Wedding (Öppet för alla)

Jag går ut ur Afrodites stuga och tittar mig omkring. Snyggt alltså! Jag går för att se vad alla andra gör. det är allt från att sätta upp dekorationer och baka snygga tårtor till att öva sång och hjälpa andra med klädsel.
Jag tittar ner på klänningen och inser att jag måste byta om om jag ska hjälpa mina syskon i skogen. Jag springer mot Demeters stuga i full fart och byter om snabbt till Halvblodslägret t-shirten och jeans avklippta i knähöjd. Sedan går jag ut för att hjälpa till.

snart är väl bröllopet. Fanny kollar klockan. Sedan går hon ut. En tjej i Demeters stuga verkar nyss kommit ut för att hjälpas till. Lyllos hon som har något att göra.

Jag ser mig omkring efter något att göra. En tjej, Valdez tror jag, sneglar åt mitt håll.
Jag ser på mina syskon som klär allt och alla i blommor. Det ser lite kul ut när en tjej, Andrea kanske, tvingar några Hermes-killar att ta emot blommor och trädfrön.
Jag ler stort.

När jag står och plockar bland de blålila papprena till stuga 12 känner jag att någon är bakom mig. Det är säkert Mike
- Mike! Är du klar med dina stu..? börjar jag fråga. Men jag vänder mig om så står någon i en svart, lång kappa bakom mig. Jag känner på mig att det är ett monster, jag vet det!
- MIKE!!! skriker jag!

(ella potter, jag taggar dig, jag visste inte om du fortfarande bevakar)

Jag hör Millie skrika och släpper det jag håller i. Jag visste att jag skulle sett efter vad det var jag sett! Så fort jag bara kan springer jag mot ljudet och välter ner flera glitterburkar i farten, men det är svårt att hitta rätt gång.
Någonstans till höger om mig ser jag en rörelse och jag vänder mig om. Mittemot mig ser jag den svartklädda varelsen.

(Jodå, jag bevakar fortfarande )

Jag känner hur monstret kommer närmare och närmare mig! Det känns så obehagligt. Paniken kommer och till sist tänker jag
Jag får väl blunda så att det tar slut! Vilket sorgligt slut 'Historian om Millie' slutade! Dog i en pysselaffär med en bunt lila papper i handen!
Men innerst inne vet jag att jag kommer klara mig!

(Vad är det ens för något! Jag vet inte ens vad det kan vara!)

Det svartklädda vad det nu kan vara är på väg mot Millie. Jag ser hur hon blundar så hon kan inte se det huggtandsliknande föremål som odjuret nu höjer. Jag fumlar vid min sida efter min kniv men hittar bara en tom ficka. Den ligger kvar på lägret! Med desperat blick söker jag runt mig och får syn på en ganska stor gipsstaty på hyllan brevid mig. Jag greppar tag i den och kliver fram de få stegen mot varelsen.
Med all min kraft slår jag statyn i hududet på den.

(jag vet inte heller vad det är, vi får väl se...)

Fanny fortsätter gå runt och titta på alla dekorationer.
"Fina, eller hur?" säger någon bakom mig. Annabeth, faktiskt.
"Mmm."
"Då ska vi bara vänta på att Millie och Mike kommer tillbaka."
"Vänta ett tag, vilka är det nu igen?"
"du vet hon från Apollons stuga och,"
Men Fanny hade redan gått.
"Hej," försöker någon men Fanny går vidare, tills hon krokar i någon.

"Aj", stönar jag när en tjej krockar in i mig.
Det är den där tjejen som jag såg förut, hon som är lillasyster till Leo.

Fanny gnuggar sig på bulan.
"Du jag är ledsen för det där, hade lite bråttom." sa Fanny
"Gör inget!" sa hon.
"Jag heter Fanny föresten."

Ross, hoppas det var ok att jag använde din karaktär lite.