Life - Lupple & Medi PRS

"Men jag kan inte be dem plocka bär! Det är ju så löjligt." Hon slog ut med armarna och såg på honom.
"Så..."

"Du kan be dom om precis vad som helst Olivia." Sa han ärligt. "Låt mig demonstrera." Log han. "William, hämta tjugo pinnar till mig." Sa han lugnt. Inte otrevligt på något sätt men med auktoritet.

William såg på honom och flinade sedan mot Olivia.
"Ses måste hämta pinnar." Sa han och försvann sedan.

Gabriel såg på henne med ett mjukt leende. "Se? Och du är väktaren, du har till och med makt att be Mistril om att hämta femtio kottar till dig. " Log han. "Jag förstår att det känns ovant men vill du vara själv i huset, så be dom göra något annat än att vara där." Log han.

"Varför skulle jag vilja ha kottar?" Frågade hon och lade huvudet på sned.
"Men jag kanske ska ta mig hem, ringa Mi och be om en fika. Jag har inte sätt henne på en vecka."

"Ingen aning, konst?" Log han. "Då måste du ta med dig barnen, hon kommer slita dig i stycken annars." Sa han ärligt.

"Då måste jag få hjälp. Det finns en barnsäng där så behöver bara hjälp att flytta dem." Hon log trött.

Han log ömt. "Perfekt. Då ber du dina, hjälpredor om det." Log han. "Och Frej hjälper dig att flytta dig." sa han varmt.

"Ska du låta en annan man bära mig?" Sa hon och flinade. Såg sedan på skogen.
"Måste nog ta mig till sugan."

Han funderade lite. "Hm, det är sant." flinade han. "Det kan jag ju faktiskt inte göra." Log han och bar upp henne i famnen och bar henne till stugan.