Life - Lupple & Medi PRS

William hade sprungit i förväg och Noelle såg på barnen och såg på Gabriel.
"De är så vackra. De har din vänlighet."

Gabriel log mot Noelle. " Ja de är underbara." Instämde han leendes. Även han kände sig rätt trött. Han hade inte sovit särskilt mycket eftersom han varit så orolig för barnen och Olivia.

"När vi kommer hem så kan du sova. Du verkar slut." Hon log ömt.
"För nu har du hela stammen som skydd och det är bra.."

Gabriel såg på henne med osäker blick. Funderade lite. " Det är sant. " Sa han efter en stund. "Det är bra " log han.

"Du måste vila du med. Vila ni så kan vi ta hand om barnen. Om ni låter oss..." Viskade hon.

Han log mot henne och nickade. " Självklart får du hjälpa till med barnen. " Sa han varmt.

Hon log och såg mot föraren, lutade sig tillbaka och somnade hon med.

Gabriel var vaken. Klarvaken tills de kom in i byn. Det var ett varmt välkomnande och samma stund som han klev ur och gick in i huset med barnen och Olivia så somnade han. Sittande i soffan.

Olivia hade vaknat till och såg sig om. Det doftade gott och trä och ömhet.
"Älskade?"

Gabriel slog snabbt upp ögonen och han såg på henne. "Ja?" Frågade han och reste sig snabbt upp.