Privat VA (rollspelare och Uniconrnhorn)

Grace rynkade pannan. Hur kunde han ta det här så lättsamt? Det var Strigoi de pratade om. Hon tittade på sina händer och nickade, hon orkade inte ta en diskussion just nu.
"Hur känns det efter tabuleringarna? Det såg ut att göra ont" sa hon och kliade sig i nacken.

"Jag ser inte syftet med tatueringarna. Liksom okej jag dödade två Strigoi men hur många dhampirer och moroi har inte dom dödat? Ska jag vara stolt över mina offer? Vad är det för skillnad på mig och dem då?" undrade han och skakade lite på huvudet. Han gillade inte alls tatueringarna i nacken.

"Det är ett bevis för de Moroi, och dhampirer, som du har räddat. Att du har riskerat ditt liv mer än en gång att försöka kämpa mot de onda som förstör vårt samhälle" sa hon och tittade ner i marken igen.
"Som jag höll på att ansluta mig till" la hon till, knappt hörbart.

"Okej jag har räddat några men det är fortfarande inget att skylta om. Jag har fortfarande dödat någon." sade han och skakade lite på huvudet. Han visste att han inte fick tänka som han gjorde men han kunde inte riktigt låta bli.

"Du har dödat en själlös person som är helt utan samvete och känslor, som endast är ute efter att döda oskyldiga" sa Grace och lade armarna i kors.
"Det är traditioner, precis som vi har andra traditioner" sa hon och fingrade på sin ring.

Calvin svarade inte utan ryckte bara på axlarna. Han fuktade lätt sina läppar och log sedan svagt.
"Jag kan visa dig ditt rum." sade han sedan.

Grace nickade och reste sig upp.
"Det är ingen liten lägenhet din mamma har" sa hon och log.

"Nä." log han bara och gick ut från sitt rum. Han gick istället in till ett av gästrummen och log mot henne.

Grace klev in i rummet och tittade imponerat på utsikten.
"Wow, New York är verkligen galet" sa hon och skrattade. Hon tittade ner på sina händer, som hade börjat skaka. Hon bet sig i läppen och höll fast händerna i varandra. Hon koncentrerade sig på människorna som gick nere på gatan.
"Är det alltid folk ute här? De borde ju sova" sa hon och skrattade lätt.

"Ingen sover här." log han och ryckte lätt på axlarna innan han drog för gardinerna så att hon inte skulle få solen på sig. "Försök sova lite." log han sedan och kysste lätt hennes huvud.