På andra sidan

Haha, tack Alex xD ♥

BRAAAAAAAAAA

Tack, har inte hunnit lägga upp, sorry!


Kapitel 19




Jag vaknade snabbt och möttes av det skinande ljuset från solen. Jag reste mig upp och gick direkt till garderoben. Av någon anledning var jag stressad, kanske var det för att det var så sent in på förmiddagen. Jag valde en klänning med en djup blå färg med guldbroderier. Jag tyckte om den, och jag visste att mor också gjorde det.
Jag borstade mitt hår och sköljde ansiktet i kallt vatten som stod på bordet. Sedan torkade jag mig och gick ner. Gareth, far och mor satt vid bordet. Jag hoppades innerligt att ingen hade hört något från igår. Mor hade säkert berättat att jag hade velat hjälpa mannen därute som sedan visade sig vara Hector. Men mors leende avslöjande ingenting.
”God morgon, Isabella”, sa hon varmt.
”God morgon”, svarade jag med ett leende. ”God morgon far.”
Han svarade som vanligt. Jag satte mig ner.
”Tog du din medicin?” frågade mor.
”Ja, mor”, svarade jag som vanligt. Allt var som innan allt hände. Ja, innan Hector kom och innan mina föräldrar nästan blev mördade.
”Bra”, sa hon. ”Det syns på dig att du mår bättre.”
Jag log till svar. Jag satte mig ner bredvid Gareth. En tjänare ställde fram en skål med gröt på bordet framför mig. Min familj hade redan ätit verkade det som, så jag tog en sked och stoppade in i munnen. Det var väldigt varmt, men trots det svalde jag det. Nästa tugga blåste jag på innan jag stoppade in den.
Snart var jag färdig och en tjänare plockade undan maten.
”Lord Tristan kommer förbi senare”, sa far.
Jag lyckades precis dölja en grimas. Aldrig skulle jag kunna titta honom i ögonen igen, efter vad han hade gjort. Och honom skulle jag gifta mig med. Hector hade haft väldigt tur i natt. Lord Tristan kunde enkelt ha dödat honom. Ett svärd i magen, och Hector skulle inte finnas mer.
Nej. Jag tvingade mig själv att inte tänka på det. Istället tittade jag på far.
”Jaha”, svarade jag enkelt.
”Du borde lära känna honom mer”, sa far.
Och återigen skulle vi ta det här samtalet. Inför Gareth dessutom. Det var inte ofta det hände, ändå visste han allt om det.
”Jag försöker så gott jag kan”, svarade jag.
”Och med försöker så menar du att du står tyst när han är här?” frågade far tvivlande.
”Det är inte så enkelt”, sa jag tyst.
”Hur svårt kan det vara att faktiskt prata med honom?” frågade mor otåligt.
”Jag tycker inte—”
”Det spelar ingen roll vad du tycker!” utbrast far ilsket.
Jag hatade när något sådant här hände. Gareths tystnad visade samma sak.
”Om du nu vill lära känna mannen du ska gifta dig med, kanske du får börja anstränga dig lite”, sa far och jag skulle inte kunna beskriva smärtan de orden orsakade.
”Far, du behöver inte—” började Gareth till min förvånad försvara mig.
”Gareth, lägg dig inte i det här!” svarade far ilsket.
Jag tittade på Gareth som absolut inte var van vid att varken mor eller far var arga på honom. Den perfekta sonen, varför i hela friden skulle han försvara mig mot våra föräldrar? Det brukade han inte göra, inte för att jag och mina föräldrar brukade bråka på det här sättet. Det var länge sedan. Ärligt talat så hade det inte hänt efter att Hector hade försvunnit. Förrän nu.
Gareth visade inga tecken på att fortsätta säga emot far. Men det lilla betydde mycket för mig. Jag älskade min bror och visade inte vad jag skulle göra utan honom.
”Du”, sa far till mig, ”får se till att inte stå i bakgrunden hela tiden.”
Jag tittade ner i knäet. Far väntade på ett svar så jag blinkade bort de tårar som började bildas.
”Ja, far.”
”Dåså, då var vi väl klara här”, sa far och reste sig upp och gick.
Jag reste mig upp jag också och mumlade medan jag gick mot dörren:
”Jag ska bara ta lite frisk luft.”
Jag hann precis mor ropa efter mig, men jag stannade inte.

Bäst!

Naw, tack! ♥

...
...
...

Hehe...
*strypa karaktärer i tankarna*

Utomordentligt. ^_^

Hahahah, du är för bäst Alex! Hoppas bara du inte stryper Gareth... o.o *evil serious face*

^ Nej! NEJ! KLart inte! *skyffla undan hans lik*

^ DAMN YOU IF YOU EVER HURT HIM. YOU WILL REGRET THIS! *tears*

Nej, men du kommer inte vilja döda honom sen :3

^ I wanna kill all of them. *psyko smile*