Life - Lupple & Medi PRS

"Men bara så jag kan leka den."
Viskade hon ömt.


"Skrik om du vill. Du behöver visa smärta..." Sa han och log.
"Varför vägrade hon?"

Rose fnissade. " Åh det kan du." Försäkrade hon lyckligt.

Gabriel stirrade ilsket på Ori. "Lägg av." Morrade han sammanbitet. Men sedan skrek han. Han var ju en torterare. Ingen helare. "För hon känner sig kränkt över att jag ifrågasatte hennes plan." Svarade han när smärtan avtog.

"Det är bra. För jag behöver vara duktig." Viskade hon.
Hon for upp och sprag ut.
"Älskade?" Frågade hon oroligt.

Ori suckade.
"Jag kan be far prata med henne. Hon vågar inte sätta sig över honom." Sa han och tog bort händerna.
"Det kan vara min plan och då vågar hon inte heller det."

Gabriel såg på Olivia. " Det är okej älskade. " Viskade han lugnande. " Bara en läkning. " Sa han lugnande och kramade henne lätt.

Gabriel nickade sakta. " Ja tack. " Viskade han stilla. " Det vore en otrolig gåva. " Sa han. " Hon har redan förlorat tillräckligt i sitt korta liv." Viskade han ärligt.

Hon sprang rakt in i hans famn och kramade om honom.
"Är du säker?"

Ori log och nickade.
"Då pratar jag med honom redan när jag är hemma. Så ringer jag senare."

Han höll henne tätt mot sig och nickade. " Helt säker. " Viskade han.

"Tack Ori. Jag kommer för alltid vara i er skuld." Viskade han ärligt.

Han log och nickade.
"Jag drar mig väl då. Hälsa de andra." Sa han och försvann sedan.

Olivia såg upp i hans ansikte.
"Är du hungrig?"

Gabriel såg efter honom och log mjukt. Såg sedan på Olivia. " Nej inte just nu." Viskade han och kysste henne lätt.

Hon nickade och tog hans hand.
"Älskar dig så. Vill du gå in?" Frågade hon tyst.

Han nickade sakta. "Ja tack. " Sa han och följde med henne in i huset.