Life - Lupple & Medi PRS

"För det är ju hennes namn trots allt. Så jag tror det skulle göra henne glad." Sa han och log mjukt.

Gabriel nickade roat. " Jo det är sant. " Log han. " Kommer bli ett senare projekt. Måste få till formen först. " Sa han och studerade Ethan. " Du borde snart kunna gå hem." Sa han lugnt.

Han nickade och såg på sin klocka.
"Jo hon borde vakna snart. Jag går." Han log mot honom.
"Ses..." Sa han

Gabriel nickade sakta. " Vi ses. " Log han. " Hälsa henne." Sa han och fortsatte med skaftet.

Han gick genom portalen och väntade på Mi utanför dörren. Han log svagt och knackade ömt.
"Mi?"

Mistril slog upp ögonen i samma stund som solen gick ned. Hon hörde Ethans röst och reste sig upp och tog sig till dörren och låste upp den innifrån och sken upp när hon såg honom. Kramade om honom och kysste honom ömt.

Han log och kysste henne.
"Älskar dig." Han plockade fram hennes ring och höll fram den.

Hon tog emot ringen och satte på den på fingret och kysste honom igen. " Jag måste äta. " Viskade hon. " Är du hungrig?" Undrade hon.

"Jag har ätit så ät du." Viskade han och drog handen genom hennes hår. Ett ömt leende lekte i hans ansikte och han nickade igen.

Mistril smekte honom över halsen. " Jag vill ta från dig men vill inte ta för mycket." Viskade hon ärligt och lutade pannan mot hans axel.