Life - Lupple & Medi PRS

Ethan log ömt och nickade svagt.
"Det är bra med mig. Hur är det själv om man inte tänker på kvällen som gått?"

Gabriel log. " Jo det är bra. Lite osams med William just nu. Så det känns jobbigt. Men annars bra." Log han.

"Vad hände?" Sa han och lade huvudet på sned.
"Jag tror inte han menade det han gjorde eller sa." Sa han och nickade.

Gabriel nickade sakta. " Jag vet. Men han irriterade och utmanade min varg. Och ibland är det lite svårt att skilja på mina och dens känslor. " Försökte han förklara.

"Men jag tror han inte vill vara alfa. Det är väl inget fel?" Frågade han oroat.

Gabriel nickade sakta. " Ja jag vet det. Men min varg vill slita strupen av honom. " Suckade han. " Det kommer bli bra. " Försäkrade han sedan.

"Det sista låter bättre. Men jag kan vara kvar om du vill." Han satte op diskmaskinen och slog sig ner igen.

" Gärna. " Log han. " Trevligt med lite sällskap. " La han ärligt till.

"Ja speciellt när du har haft det tufft natten innan." Sa han och log nu ömt.
"Vi höll Olivia säker. Kanske du förstod."

Han log tacksamt. " Du är en bra vän." Log han. "Kan du se efter Olivia om jag skulle dö? Jag menar du ska ju leva länge till. " Log han varmt. Nickade sedan. " Förstod det. Mycket tacksam över det." Log han.