Privat Emma07

Grace vände sig om och började röra sig ner mot sin hytt.
"Jag måste skriva ett brev till min far, så han vet att jag kommer" sa hon och log. Hon gick ner och satte sig för att skriva, och skickade iväg det med en korp. Hon satte sig i hytten och väntade på att de skulle komma fram.

Jack log till emot henne.
"Gör det", svarade han nu. Han själv stannade uppe på däck, då han gillade att kunna se ut över omgivningen medans de åkte.
Han fick säga att tiden gick ganska snabbt, det kändes inte som så långt senare som man kunde börja se Essos i horisonten. Då de kom närmare så gick han ned till Graces hytt och knackade på.

Grace reste sig upp och öppnade dörren. Hon hade hållt sig i sin hytt, mest för att hon var åksjuk. Hon log mot Jack.
"Är vi framme snart? Jag vill gärna komma av så snart som möjligt" sa hon och skrattade. Hon längtade så mycket att det gjorde ont i henne, hon hade inte fått svar från sin far, men hon var ganska säker på att han hade fått hennes meddelande.

Jack log emot henne då hon öppnade och nickade lite.
"Ja, vi är strax framme", sade han nu, det skulle nog inte dröja mer än en halvtimme på sin höjd att nå hamnen, trodde han åtminstone.

Grace log brett och tog sin väska. Hon sprang upp för trapporna och ställde sig längst ut och väntade. Det kändes som en halv evighet, men efter en stund kastade de äntligen ankar. Grace slängde sig i vattnet och sprang så gott hon kunde genom det knähöga vattnet upp på stranden. Hon såg sig omkring. Hon var äntligen hemma.

Hon hörde hovsteg, och ut genom träden kom tre hästar: det satt en man på var häst, alla hade svart, långt hår som var uppsatta i flätor. Den ena red längst fram, och de andra två red bredvid varandra bakom den första. Det tog två sekunder för Grace att känna igen den främste mannen som sin far och de andra två som hans blodsryttare. Hon hade nog aldrig varit lyckligare. Hennes far hoppade av sin häst, och ställde sig med en meters mellanrum mellan henne och honom själv.
"Khalakki" sa han med ett brett leende, dotter av en Khal. Grace sken upp.
"Ave", svarade hon; far. Hon slängde sig fram och omfamnade honom, och han lade armarna runt henne.

Jack log lite tillbaks och gick sedan vidare för att säga till Killian att de var så gott som framme. Efteråt gick han vidare till sin hytt och hämtade sin väska innan han med gick upp på däck, där Killian redan var klar. Denna gång lät sig Jack bli övertalad till att låta Killian ta hans väska. Då de kom fram tog de sig in till land dem med, dock lite efter Grace. Jack kunde inte låta bli att le till då han såg männen och när de mötte Grace. Han förstod inte orden förstås, men förstod att mannen hon kramade om måste vara fadern.

Grace vände sig om och tittade bort mot Jack. Hon nickade åt sin far att följa med, och gick bort till dem.
"Ave, detta är Jack, khalakka av King's Landing" sa hon på halvt engelska, halvt dothraki. Hennes far var inte speciellt bra på det vanliga språket, men han försökte.
"Jag, Khal Rhaego" svarade hennes far och tittade på Jack. Han pekade på de två männen på hästarna.
"Taego och Rhalag, dothrakqoyi" sa han och Grace log lite.
"De är min fars blodsryttare, det betyder ungefär att de är hans lojalaste män" förklarade hon.

Jack nickade emot fadern, Rhaego, som en hälsning, var ärligt talat lite osäker på hur de hälsade och liknande. I Westeros hade han inte haft några problem med det, då han blivit ordentligt upplärd om hur han skulle bete sig, men här? Här hade han ingen aning egentligen. Visst med Essos adelsmän, men inte med dothrakerna. Han log lite tillbaks emot Grace, kom på att han antagligen skulle presentera Killian med eftersom Rhaego presenterade sina män. I Westeros skulle han inte ha gjort det, där ansågs vakterna inte högt uppsatta nog för en presentation, men här visste han inte. Han nickade emot Killian, som stod strax bakom honom.
"Det här är Killian, medlem utav drottningsvakten", sade han sedan. Kanske inte en godkänd presentation om hans mor varit där, men sen dög.

Rhaego tittade frågande på Grace, som översatte. Rhaego nickade.
"Kom, ni ska träffa min khalasar" sa Rhaego och hoppade upp på sin häst igen. Han visslade, och tre hästar skrittade fram, utan varken träns eller sadel.
"Me Dothrae" sa han och tittade på Jack och Killian.
"Han vill att ni ska sitta upp och rida med" sa hon och tog tag i manen på stoet som stod där. Hon hoppade upp och klappade om henne. Hon var glad att hennes far hade accepterat Jack och Killian så fort, och inte tvingade dem att gå bakom dem, som han hade kunnat göra. Hon antog att han ändrade lite på sina principer för att hon skulle bli glad.

Jack såg mellan Rhaego och Grace och nickade sedan lite och fick fram till en av hästarna. Han var lite osäker till att hoppa upp utan ens ett träns, men han tänkte då inte låta bli att hoppa upp. Han visste som sagt inte hur sederna var här, men i Westeros skämde man ut sin värd om man som gäst tackade nej till en gåva eller liknande, eller ett erbjudande såsom detta. Och han ville inte riskera att göra det, så det var väl bara att prova. Han hoppade ganska vant upp, han var tämligen van vid hästar och hade alltid gillat ridningen, medans Killian var mer ovan. Han såg lite oroligt bortåt honom, men han tog sig iallafall upp utan problem, så han hoppades att han skulle klara hela vägen utan att ramla av eller något.