Game of Thrones (Emma07 & TildeW)

”Visst är en förändring trevligt ibland. Jag vet att Flodlandet och Norden inte delar samma gudar, om jag är korrekt så ser saker annorlunda ut där uppe?”, sade Gisela.
Själv visste hon inte om hon trodde på några gudar, men många i Flodlandet, och speciellt Seagard, trodde på de sju gudarna.

Jeremiah log litet emot henne och nickade.
"Ja, det är nog en del som är annorlunda. Det är nog lite mer öde uppe i Norden, det är mer glesbefolkat", sade han sedan, det var visserligen det största landet men också det mest glesbefolkade.

Arlyn, som var väldigt religös såg en aning irriterade på Gisela. Han gillade inte när hon talade om gudarna sådär, framför allt inte eftersom hon var ateist. Värre hade det dock varit när de var yngre, Gisela var 8 och Arlyn hade precis fyllt 6. Hon hade avbrutit hans bön på kvällen, och som den våldsamma lilla pojken han var hade han attackerat henne med sitt träsvärd.

Jeremiah såg på de båda lite i tankar medans han försökte komma på nåt att säga, han var inte särdeles bra på samtalsämnen.
"Så vad är det bästa med att bo i flodvattnet?", frågade han sedan vänligt, det var väl inte den bästa frågan men i brist på bättre så fick det duga.

”Det är mitt hem!”, sade Arlyn snabbt. ”Jag har aldrig bott någon annanstans så ni kan ju inte förvänta mig att kunna jämföra det med något”.
Gisela skakade på huvudet, visst var Flodvatten trevligt, men det låg för långt ifrån havet fastän de hade en stor sjö precis utanför murarna.
”Det är trevligt där, mycket lugnt”, sade hon.

Jeremiah såg på Arlyn, hade inte menat frågan som otrevlig så blev lättad då Gisela verkade svara trevligare åtminstone. Han log lite tacksamt emot henne.
"Jag vet att det inte går att jämföra sitt hem med något, men jag menade inte att jämföra utan snarare vad som är bäst med det bara", sade han sedan vänligt till Arlyn.

”Isåfall håller jag med Gisela, det är mycket lugnt där nere, så att styra flodvatten kommer inte bli väldigt svårt. Kungariket är inte så stort heller”, sade Arlyn.
Han hade alltid älskat sitt hem, det visste alla. Han ogillade att resa och speciellt till Kungshamn. Ändå tänkte Gisela inte säga emot när han blev otrevlig ibland.

Jeremiah lyssnade tyst och nickade lite.
"Kan tänka mig det. Hur är era vintrar?", frågade han nyfiket sedan. Deras land var ganska så stort, men eftersom det var ganska glesbefolkat var det desto mindre folk där jämfört med hur mycket folk det skulle vara på en sådan mark i södern. Så egentligen var det ganska lättstyrt, förutom att folken där var kanske mer egensinniga.

Gisela funderade lite. Vintern brukade inte bli alltför ourthördig, om man inte jämför med den senaste för några år sedan.
”Det fungerar. Brukar inte bli jätte kallt”, sade hon. ”Nog för att man ska kunna spendera en dag ute”.
Arlyn nickade instämmande. Något som inte hände ofta.

Jeremiah lyssnade tyst och nickade sedan lite.
"Låter trevligt. Hemma kan vi knappt gå ut ibland", sade han med ett snett leende, vissa dagar var det så pass kallt att man höll sig inne så gott det gick. Men det gick upp och ner, ibland var det inte några större problem att gå ut och ibland fick man hålla sig inne om man inte ville förfrysa tårna eller nåt sånt.