Förändrad värld Lupple & Medi

Hon såg på honom och log ömt. " Jag lovar. Jag vill bara gå på toaletten ifred. " Sa hon ömt och ärligt.

Hon log stort mot honom och kramade hans hand. " Jag är skyldig dig så mycket för detta. " Andades hon.

Han log retsamt och kysste henne.
"Okej. Jag lägger fram en pyjamas till dig." Sa han och slank ut från rummet.

"Det tycker jag inte. Jag är din fästman. Jag vill att du har det bra. Inte har ont i onödan."

Hon besvarade kyssen och log. Såg honom lämna rummet och stängde igen dörren och satte sig på toaletten.

Hon log mjukt. "Du är så snäll. " Viskade hon.

Rhiannon vaknade till, huvudvärken var borta och hon suckade tungt. Varför sov hon nu igen?" Hon tog sig ur sängen och gick mot dörren. Försiktigt öppnade hon den.
"Rafael?" Frågade hon den tomma korridoren.

"Jag måste väl det? Du vill inte ha en elak fästman." Han log retsamt.
"Jag kommer stoppa om dig och jobba lite. Men du kan alltid ringa mig om du behöver mig."

Rafael var redan uppe på benen och gick för att möta henne. " Rhiannon?" Svarade han i andra änden av korridoren.

Aurora gjorde klart på toaletten innan hon gick för att klä på sig pyjamasen och gick för att leta rätt på Theo.

Hon nickade sakta. " Okej. Tack för allt. " Viskade hon.

"Jag är hungrig." Hon såg på honom och log mjukt.
"Finns det något att äta? Jag är rätt utsvulten."

Han satt i en fåtölj utanför hennes rum och log.
"Hej där?" Sa han och reste sig.

"Älskar dig." Han rullade ut henne och rullade henne mot hans lilla lägenhet. Låste upp och såg på henne.
"Passar dig perfekt"

Han log. " Ja middagen är snart klar. " Log han.

Aurora kramade hårt om honom. " Bära mig?" Bad hon hoppfullt.

Hon log. Detta kändes hemma. " Tack. " Log hon och reste sig långsamt upp och tog sig till sängen.

"Får jag äta där nere?" Frågade hon och lade huvudet på sned. Såg på honom.
"Sov jag länge?"

"Om du vill." Han lyfte upp henne och såg ömt på henne.

Han låste rullstolen och var vid hennes sida.
"Ashley jag kommer hämta lite mat. Så kan du äta lite mer. Men jag vill att du vilar imorgon. Pungt."

" ja det får du. " Sa han. " Två timmar ungefär." Sa han och började gå mot matsalen.

Aurora log stort och lutade huvudet mot hans axel.

Hon nickade sakta. " Okej Finn. " Sa hon. " Vila låter toppen. " Sa hon ärligt.

"Måste du gå framför mig? Det känns som du är min chef. Jag trodde ja var mer än så.." Hon verkade mer kaxig och såg på honom.

"Och vad ska vi göra imorgon? Se film hela dagen?"

"Det är bra att du låter mig styra din dag." Han log ömt mot henne.