Förändrad värld Lupple & Medi

Hon log stort. " Jätteroligt och bra var det. " Sa hon och funderade. " Jag fikade." Sa hon stilla.

"Jasså?" Frågade han och kysste hennes hals.
"Mer?" Frågade han mjukt.
"Ingen lunch?"

"Ashley?" Han smekte hennes kind.
"Vi är hemma. Jag kommer bära ut dig."

Hon stönade tyst till av hans kyss och sträckte på halsen. " Nej ingen lunch. Men en ordentlig frukost." Viskade hon.

Ashley tittade upp och såg på Finn. Log varmt. " Okej." Viskade hon.

"Då är det bra. Då måste du vara hungrig.." Sa han och naffsade henne.

Han knäppte loss henne. Vek ihop filten innan han lyfte över henne till en rullstol.
"Så du sov hela vägen."

Hon flämtade till av hans lätta naffs och såg på honom. " Om jag äter ordentligt kan vi vara nära sen?" Frågade hon med röda kinder.

Ashley såg på rullstolen. " Men älskade. Denna kan jag bara inte ta in." Andades hon.

Han slutade och log ömt.
"Det gör vi." Sa han och började att massera hennes rygg.
"Du kommer vara öm imorgon. Men då kan jag ta hand om dig."

"Baraa för idag. Du orkar inte gå. Jag orkar inte bära dig." Han suckade.
"Du har opererats och det är okej att visa att man mår dåligt."

Hon nickade sakta. " Får jag ha pyjamas hela dagen imorgon?" Frågade hon hoppfullt.

Hon svalde hårt. " Okej. " Viskade hon och kysste honom lätt på handen.

"Det är klart du får. Varför skulle du inte kunna ha det?" Han sköljde av henne.
"Då var vi klara.."

Han började köra.
"Dessutom så kommer ingen att fråga ut dig. Om du säger att det är privat så är det så."

Hon log stort och tog sig upp på fötterna och drog en varm handduk omkring sig och tog sig ur badet. " Kan jag få en stund själv?" Log hon.

Ashley log mjukt och nickade. " Du har helt rätt Finn. " Sa hon varmt.

"Om du lovar att inte göra något dumt." sa han och såg in i hennes ögon.
"För då blir det inget mer trädgård."

"Jag har väl det?" Han tryckte till sig hissen och klev in. Han tryckte på en knapp så de skulle komma ut på markplan.