Förändrad värld Lupple & Medi

Han nickade sakta. " Jag är väldigt intresserad av vad dom sakerna är. " Sa han ärligt. " Hon undrar också. " Förklarade han.

Hon lade huvudet på sned. Hon var vacker på ett ungt sätt och hon nickade.
"Ja det kanske är bra...."

Han log mjukt. " Min tid är snart över. " Sa han och låste brevinkastet och gav sedan tillbaka nyckeln till henne. Gick fram till den vackra boken och la försiktigt handen där. Det han såg var magi på en egen nivå.

Hon såg på honom och knäppte fast nyckeln och såg på boken.
"Öppna den inte nu. Hon kommer bara vilja fly då." Hon gick fram och såg på glaslådan där den legat.
"Hennes första minnen. Hennes allt."

Han log mjukt. " Behöver inte öppna den för att läsa av den. " Sa han lugnt.

Hon suckade och lade armarna i kors. Hon var uppenbarligen sur när någon hade bara klampat in i hennes rike.
"Då är det DITT ansvar om hon blir oroad. ALLA hemligheter är där. Vem hennes mor och far var. HUR hon hamnade hos HENNE."

Han såg på henne med road blick. " Och hon vet inte detta. För hon frågar mig jämt om dessa saker. " Sa han ärligt.

"Det är helt andra saker." Sa hon och pekade mot fönstret.
"Ska du läsa eller ska jag berätta?"

Han log roat. " Nej hon frågar vart hon kommit ifrån. Och pratar om månen. Men hon blir alltid väldigt förvirrad. Detta är på något sätt låst för henne. " Sa han lugnt. Han svalde hårt. En mycket frustrerande väktare. " Berätta." Sa han lugnt.

"Hon har rätt om frågorna om månen. Det syns inte på henne men hon är urgammal. Om jag minns rätt." Hon funderade innan hon såg upp. Hennes ögon hade nu blivit silvergrå. Nästan blivit vita.
"1200 år. Hennes mamma var en kvinna som hade svårt att finna kärleken, en man att skapa med familj med. Så på den tiden då skrock och magi än var heligt gick hon upp till ett berg. Hon kom då närmare månen. Bad och bad om ett mirakel, en man. Månen tyckte synd om henne och utlovade en man men hade då ett krav. Hennes förstfödda skulle bli månens egna barn." Hon blickade på honom.
"Som legenden ja. Den är sann. Hennes mamma träffade en man. De fick henne men man såg på henne att något var fel. Mannen anklagade otrohet fför det liknade ju varken mamman eller pappan. Ett barn med hy blek som månen. Håret vitt som snö."