Förändrad värld Lupple & Medi

Han bar varsamt upp henne, med ena armen om midjan och den andra under hennes ben. "Jag kommer att bära in dig. Det är kallt idag." Viskade han.

Hon skakade på huvudet och vred på huvudet.
"Nej jag vill inte tillbaka.." Viskade hon kvavt. Såg på huset och började att gråata igen.
"Snälla .."

Han svalde hårt. Han tänkte inte byta hus på grund av henne. " Rhiannon. Jag vet vad du har sett. Jag är mer intresserad av hur. " Sa han ärligt. " Jag kommer inte bära dig dit. " Viskade han lugnande.

Hon såg på honom och torkade bort tårarna.
"Jag tänke inte berätta. Jag vill inte bli straffad...." Vikade hon tyst.
"Snälla låt mig inte straffas."

Rafael svalde hårt. Detta var absolut ett stort problem. Hur fan skulle han kunna förklara detta? Han spände käkarna och tog några djupa andetag. "Jag tänkte inte straffa dig." Sa han samlat. "Berätta hur du hittade dit." Sa han samlat och bar in henne i huset och upp till sitt rum och satte ned henne i sängen och la en filt om hennes axlar och backade bak till dörren. Så hon inte skulle kunna fly, men också så att hon inte skulle känna att han var för nära.

Hon kände hans kropp mot sin. Sedan den mjukheten av filten och hon såg på honom.
"Jag såg något. En man drog dit mig." Viskade hon och torkade bort tårarna.

Han nickade sakta. "Hur såg han ut?" Frågade han samlat. Att det skulle vara ett spöke, kändes inte direkt som en trolig anledning.

Hon såg på honom bakom sina tårar. Började sedan att förklara och visade sin arm där ett handavtryck syntes.
"Han skadade mig."

Han studerade det noga, jo det var ett handavtryck. Hon hade inte orsakat det själv och inte han heller. Han svalde hårt. "Jag är så ledsen." Viskade han. Han misstänkte vem det var också.

Hon såg på honom och skakade. Hon var så rädd att hon pekade mot badrummet.
"Jag behöver gå.. Men benen vill mig inget väl."