Skriva av sig-tråden

Jag blir så arg på dagens samhälle! Min storasyster berättade om en bok om en flicka som blev våldtagen av en bekant och ingen tror på henne, folk vill inte ge henne rättvisa och alla börjar kalla henne lögnare och dom hatar henne tills den dagen hon tar självmord! Jag hatar sånt och jag har varit med om sånt blir så jävla förbannad! Fuck samhället så jävla hårt! Kan inte unga kvinnor få vara kvinnor utan att få en massa skit? Sen så finns det idioter som säger: ''Kvinnans plats är i köket''
FUCK ER, ERA ÄCKLIGA JÄVLAR! Jag hatar er ni förstörde mitt liv.

TheCausaltie; UGHH Instämmer! Man rör inte någon sådär, varken av det kvinnliga eller det manliga könet, om den andre inte godkänner.

The society teaches Don't get raped rather than Don't rape.

^
Indeed.
Det som stör mig mest är människor som säger: ''Jag trodde h*n var med på det'' eller ''12 år?! Jag trodde h*n var över 15!''
Dåliga ursäkter om sånt...

TheCasualtie: Simple excuse for a complex crime. There's no excuse thooo.

Let the record shoooow. Du har rätt, ah det finns inga ursäkter. Jag tycker att dom alla borde få en pinne i rumpan.

Okej.. Nu måste jag få skriva av mig..

Jag är en sådan person som sätter stora krav på mig själv. Som nu på Onsdag har vi biologi prov, jag siktar på C (VG) och jag vet, att om jag inte får det kommer jag deppa ner och bara gråta. Utan biologi kan jag inte bli det jag vill bli..
Jag börjar på ångest... Presentations-ångest.
Jag höll på att bryta ihop idag på NO-lektionen när vi skulle öva inför provet, det känns som att jag inte kan någonting...
Alldeles för mycket går igenom min hjärna just nu... NO-provet, matte-provet, ha fina kläder, ha kompisar, va duktig på fotbollen, att inte bli kär i han som har en flickvän, att orka vara social med mina föräldrar, att orka sova, att inte bryta ihop, att orka träna, att klara av varje dag även fast jag känner mig ensam, att försöka ha självförtroende, att tänka på vad jag äter, att inte bry sig om alla elaka självord som slängs hit och dit...
Jag klarar det inte... Jag.. jag vill bara sätta mig i ett hörn och gråta.
Jag vet att jag borde sitta och plugga nu, men jag klarar det inte... jag blir gråtfärdig bara av att kolla på biologiboken.
Jag vill bara sitta i min internetvärld där allting är bra, där jag känner mig hemma.
Men såklart så går ju inte det..

Mugglis is what keeps me up ♥

Anapneo: Åh, jobbigt! Könner igen mig i den situationen där man tvingar sig själv till att plugga fast man egentligen inte har ork så att allt bara blir fel.
Du kanske bara borde slappna av en liten stund, lägg dig och vila. Tänk på vad du borde prioritera först, t.ex. plugga. Försök att göra pluggningen till något kul, ge dig själv en belöning när du är halvvägs igenom arbetet och kanske lyssna på musik under tiden.
Försök bara inte känna dig misslyckad, för det är du inte!
Kramkram! ♥

lolligaluna Det är inte lätt... och ett C är inte ett lätt mål, särskilt inte när det känns som att man fattar nada.. Jag har alltid varit duktig i skolan, men nu känns det som att jag är ett av dom svagare korten i leken om man säger så..
Jag ska iallafall försöka ta mig samman och plugga imorgon (har träning ikväll) och jag hoppas på det bästa!
Tack så jättemycket för att du svarade! det värmde rejält ♥

Anapneo: Gud, du beskrev just alla mina känslor nu. Hur jag sitter här vid mugglis, min Franskabok väntar på mig, likadant Fysiken och So. Det känns som man inte hinner mad allt. Kraven är för häga. Och sedan ska man leva i dagens samhälle. Man ska bara ditten och datten. Man ska vara social med den och den, och sedan ska man planera det och det. Det är för höga krav. Man orkar inte. Själv hinner jag inte spendera någon tid alls med mina vänner på vardagar och jag är upptagen nästan alla helger. Jag känner precis som du. Idag hatar jag att vara född 1997.

Anapneo: Men så ska du absolut inte känna! Jag säger som LolligaLuna och tycker att du borde ta det lite lungt ett tag, så att du går ner i varv, och kanske då, ta upp biologi-boken. Och ingen är perfekt, och man kan inte vara perfekt, man kan inte vara perfekt i skolan. Men du är en underbar människa, helt klart, och du borde inte ha tvångskänslor över ett test.

We all love you!