Jag som aldrig blir kär

Lusläste just hela. F*n vad bra!!!!!
Det är roligt också att hon heter Luna, för det är min favvo karaktär! Sluta ALDRIG skriva!! Lova det! Kan inte du gå med i min novell tävling!? Du hittar den här, på kreativitetsforumet med rubriken: Ännu en skojig skrivtävling!
Du har en stor chans!!
Stort grattis till studenten!!!

Vad kul det kommer bli nu när det inte bara är det om Daniel Det var väldigt spännande så, men jag vill veta vad som kommer hända nu när det är vanlig vardag

hihi tack för era underbara kommentarer, jag tycker att det är jätteroligt att ni gillar min berättelse

här kommer det sista med mark för denna gången

Jag tog tag i Olivers arm så vi hamnade bakom Maria och Luna.

-Vad har du för ideer nu? Förutom att vi ska ha roligt? Frågade jag.

-Okey, jag tycker att du ska säga till Luna imorgon kväll. Varesig du vill eller inte så borde du, hon förtjänar att få reda på det, sa Oliver.

-Meh, kan du sluta tjata nu? Jag vet inte om jag kan, sa jag.

-Vad pratar ni om? Frågade Maria.

-Oliver, sa jag.

-Va? sa han.

-Vad pratar ni om? Frågade Maria igen.

-Oliver, sa jag igen.

-Va? sa Oliver igen.

-Men kom igen, kan ni inte bara säga vad ni snackade om? Frågade Maria.

-Nej, hemligheter, sa Oliver. För kan ni kan vi.

-Va? sa Maria.

-Just det, sa Oliver.

Maria skakade bara på huvudet sen satte vi oss i bilen och åkte hem. Vi berättade för Lunas mamma om imorgonkväll och hon höll med att något roligt passade bra nu, hon släppte först Maria och Oliver hemma hos sig och sen mig hemma hos mig.

-Tack för skjutsen, sa jag.

-Så lite så, sa Lunas mamma.

-Vi ses imorgon kväll, sa Luna.

-Det gör vi, sa jag.

Jag stängde dörren och väntade på att de skulle köra och när de hade gjort det så gick jag in där mamma och pappa väntade. Jag berättade för dem om imorgonkväll och de höll med precis som Lunas mamma hade gjort och sa att de kunde åka iväg om vi ville vara själva. Vi kom överens att de skulle åka ut och äta. Jag gick upp på mitt rum och slängde mig i sängen och stirrade upp i taket en stund. Jag kände hur ögonlocken kom längre och längre ner och till slut somnade jag.

Jättebra! Asså, jag älskar Oliver just nu xD

Du måste ju bara fortsätta!

Jätte bra!!!

Hihi Oliver

Men Awesome!

okey det har faktiskt tagit nån dag extra för att komma på vad som ska hända härnäst och jag håller på med en annan novell till en tävling härinne på mugglis men nu ska det komma lite som ni kan få läsa

Luna

Efter jag och mamma hade lämnat Maria, Oliver och Mark så körde vi hem men först körde vi och köpte en pizza som vi åt när vi kom hem. När jag hade hjälpt mamma att plocka undan efter oss så gick jag upp på mitt rum och satte mig vid skrivbordet och startade min dator för att kolla mina mejl. När jag öppnade inkorgen hade jag lite över 50 mejl, det mesta var bara skräppost sen det andra var från kompisar. Jag svarade mina kompisar och sedan så surfade jag runt lite på internetet. Jag tänkte på Mark och imorgon kväll, hur roligt vi kommer att ha fast Oliver såg lite lömsk ut. Jag undar också vad jag ska ha på mig, det behöver väl inte vara något speciellt hoppas jag men eftersom att jag har problem med att bestämma mig så ringde jag till Maria.

-Heeej, sa Maria när hon svarade.

-Hej det är jag, sa jag.

-Hej Luna, sa Maria.

-Du, imorron, tycker du att jag ska ha något speciellt på mig? Frågade jag.

-Speciellt, vet jag faktiskt inte, sa hon.

-Om jag vill, ja du vet, försöka få Mark att lägga märke till mig? Frågade jag.

-Hm...det ändrar ju saken lite, du vet din korta svarta kjol? Du kan ha den och kanske ett linne som passar till, sa Maria.

-Men det får inte vara uppenbart, sa jag. Jag vill verkligen att det ska bli vi nu, då kanske jag slutar att tänka på att som har hänt.

-Jo, det är klart. Men ta din vita knälånga kjol då?
Och ditt lila linne till den, det är ju inte så det märks så mycket, sa hon.

-Ja, det låter bra men vi får se vad det blir, skulle vi sova där också? Frågade jag.

-Ja, det skulle vi. Det blir precis som förr, sena nätter med film och skratt sen sover vi bort halva dagen efter, skrattade Maria i telefonen.

-Och kanske lite bättre, sa jag.

-Ja, men du, om han inte lägger märke till dig så är han dum i huvudet, sa Maria.

-Det skulle han inte vara ändå, sa jag.

-Okeydå, då är han väl inte det då, skrattade Maria.

-Vi ses imorronkväll, skrattade jag.

-Det gör vi, sa Maria. Hejdå.

-Hejdå, sa jag.

Sedan lade vi på luren och jag satte mig på sängen och tänkte på kjolen och linnet som Maria nämnde, de skulle nog faktiskt passa bra för imorron så jag tog fram kjolen och linnet ur min smockfulla garderob. Jag passade på att packa ner lite som jag kunde ha i morronkväll som nattlinne och sådant. När jag var färdig så bytade jag om och lade mig i sängen och tittade upp i taket.

-Jag hoppas att det händer imorron, jag vill verkligen att det ska bli vi, sa jag innan jag somnade.

Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer!!!!!!!!!!!!!!!!

Bra! Längtar till filmkvällen