Förändrad värld Lupple & Medi

Han skrattade lågt när han hörde att hon klev ur badet. Han stannade vid sängen och log roat. Tog ett papper och tecknade ned några ord är henne.

Ashley såg på honom. " Ja jag behövde åka in till min barnmorska för att fylla på mitt skydd. Och hon informerade mig om att jag var gravid." Sa hon stilla.

Hon kom ut och såg på honom. Något brann i hennes ögon.
"Du lämnade mig?" Frågade hon.

"Men det är väl inget att skämmas för? Det känns som du gjorde en hel circus över en loppa." Han log.
"Jag är med dig hela dagen om du vill."

Han såg på henne och log mjukt. " Ja.." sa han och tog hennes hand i sin. " Ta reda på vad du tycker om. " Viskade han varmt och pressade hennes hand mot hennes egna kropp.

Hon såg på honom. " Kanske. Jag bara. Flippade lite. " Suckade hon. " Ja tack. " Log hon.

Hon svalde hårt och nickade.
"Något som du äger." Viskade hon tyst. Såg på lappen och såg på honom.

"Så inga loppor?" Frågade han och började att gå.

Han log mjukt och kysste henne lätt på kinden. "Lås upp lådan och bestäm hur du vill ha det ikväll. " Viskade han och gav henne lappen och nickade mot en låda vid sänggaveln.

"Inga alls." Log hon.

Hon såg mot sänggaveln och såg på honom.
"Är det kläder?" Frågade hon tyst.

"Bra. Då går vi in.." Han öppnade dörren och höll upp den.
"Damerna först."

Han skrattade lågt och kysste henne på huvudet. " Kanske." Sa han leendes och lämnade sedan rummet. Hon behövde få upptäcka en del utan honom. Det var kläder, lite olika leksaker. Inget särskilt skrämmande.

Hon klev in genom dörren och svalde hårt. " Vad gör man nu då?" Undrade hon oroligt.

Hon gick fram och öppnade lådan. Flämtade till och satte handen för munnen.
"Rafael?!" Skrek hon av nästan panik.

"Skriver in oss. Jag gör det min älskade." Han såg på henne.
"Sätt dig."

Rafael hade knappt hunnit till dörren när hon skrek och stannade upp och såg på henne. "Vad är det?" Frågade han oroligt.

Hon satte sig ned i en av sofforna och pillade lite med ringen på fingret.

"Vad är detta? Du bara lämnade mig för att se detta?!" Hon såg skrämd ut.
"Jag är inte så van!"

Han kom snart och satte sig.
"De kommer snart. Tydligen ska vi få den bästa läkaren."