Förändrad värld Lupple & Medi

Hon såg på honom med ett sorgset leende. " Om du lyssnar är jag säker på att du kommer förstå." Sa hon stilla. Han borde höra hjärtslagen.

Han såg på henne och log svagt.
"Är du så ledsen över något vackert?" Frågade han sorgset.

Hon såg på honom med rodnade kinder. Vände ned blicken och svalde hårt. "Det är inte Finns." Viskade hon tyst.

"Oh du menar så.. Såklart det är ju för tidigt för honom." Han satte sig ner och klappade på sängen vid sig.
"Vill du göra dig av med barnet då? Det är okej om du vill.."

Hon satte sig bredvid honom i sängen och svalde hårt. "Han kommer bli så besviken. Vi har ju länge haft ah ...du vet. Men aldrig varit tillsammans förrän nu." Viskade hon. "Ja jag har bokat en tid för det. På tisdag. Därför kan jag inte träffa era läkare. "Sa hon ärligt.

Han såg på henne, lyssnade och tog hennes hand.
"Om du vill kan du åka redan i dag. Vi kan fixa det om du vill så det inte kommer synas och du kan ta en vilodag i dag. Jag vet att Finn kommer att förstå om du vill behålla det. Ni har ju precis blivit ett par. Fostret är minst 10 veckor gammalt. Så snälla tala med mig om du vill ha hjälp med något."

Hon svalde hårt. "Hur kan jag ens berätta en sån här sak?" Viskade hon med tårar i ögonen. "Och dom på stället, tjatade om att jag inte fick åka ensam. "Viskade hon. "Men jag vill inte ha med mig någon." Förklarade hon.

"Han kommer förstå. Du är människa precis som honom. Du har behov precis som att sova och att äta." Han tog hennes hand och höll den.
"Vad är det du tror han kommer säga? Att han hatar dig? Ashley. Han älskar dig och det vet du. Om detta är så jobbigt så kommer han oroa sig mer. " Han log varmt.
"Jag kan köra dig. Du kommer säkert att ha lite mediciner i systemet efter så jag kan alltid ta hand om dig sen." Han släppte hennes hand.
"Så kan du säga det när tiden är rätt. " Theodore log.
"Och var du rädd att du skulle få sparken om du behöll barnet? " Frågade han sedan.

Hon såg på honom och svalde hårt. "Han kommer bli ledsen. Att jag berättar det eller att jag berättar det i efterhand. Båda är lika illa." Viskade hon. Hon försökte torka sina kinder med händerna och svalde hårt. "Ja och nej. Mer rädd att han inte skulle vilja vara med mig mer." Viskade hon.

Han tog hennes händer igen och log varmt.
"Seså kom så hämtar vi Finn. Jag tror inte han är som du tror. Vet du vem.. fadern är?" Frågade han varmt.