Skriva av sig-tråden

Okej, nu ska jag skriva om det som har hänt under höstterminen, det kanske har pågått innan, men då skriver jag det. Det är lite långt, så om ni ens läser det, så tack, tack för att ni läsrer det, tack för att mi kanske bryr er. Ni är dem jag går till efter Linnea.



Okej, jag och min ”bästis” hade gjort någon slags pakt att alltid vara ärliga mot varandra, om inte i nödfall. Först gick det jättebra, vi skrattade och hade roligt, men det var i tvåan. I trean var det väll samma sak, men hon drog sig lite ifrån mot Emilia och Elise. Linnea var bästa kompis med Emilia i ettan, då Emilia ”dumpade” henne sökte hon sig direkt till mig. Det är först nu jag inser hur utnyttjad jag var.


I fyran, ja, så gick väll allt okej. Tills i slutet. Jag och Linnea var på väg hem från skolan, då min granne var sjuk och jag ville ha sällskap, så säger hon helt plötsligt:
”Jag, Emilia och Elise pratade om dig igår, Emilia sa att hon tyckte du var irriterande, och Elise sa att varje gång du svarade fel tittade du på henne som om hon skulle hjälpa dig, och jag sa att du var bossig”, och detta sa hon inte på ett jag-är-så-ledsen-sätt, eller nu-ska-jag-vara-ärlig-för-jag-har-skuldkänslor. Nej det sa hon på ett HA-ALLA-HATAR-DIG-SÄTT.
Och jag bara nickar, jag menar vad mer kunde jag göra?
Men egentligen sårade hon mig med det, mest för att då jag började inse att jag kanske var så. Jag kanske var irriterande och bossig, jag kanske tittade mycket på Elise när jag svarade fel.


Där, sjönk mitt självförtroende lite. Sommarlovet var okej. Hon bjöd hem mig ofta, för att sova över och bada. Och att hon ville ha mig där såg jag som att hon var ledsen och ville gottgöra det. Men så var det inte alls. Hon hade mig där för att ingen annan ville vara med henne. Det var såklart inget jag såg då, utan något jag ser nu. När skolan började hade Linnea förändrats, hon började bli mer och mer lik sin storebror på sättet, orädd säger vad hon vill, skiter i om det sårar folk. Och plötsligt börjar hon förolämpa mig, i små mänger, väldigt små, men tillräckligt stora för att jag ska märka det, och tillräckligt elaka för att jag ska bli sårad. Det här började kanske en gång i fyran då jag sjöng inför hela klassen och alla älskade mig, frågade efter autograf och jag var väldigt glad. Det var dagen innan hon berättade att hon snackat skit bakom min rygg. Efter sången försökte jag prata med henne men det enda jag fick var en ond blick. Hon var avundsjuk, det ser jag nu, men då såg jag det som om jag gjort något fel.


Linnea försämrade mitt självförtroende. Jag tänkte alltid före jag sa något, så ingen skulle kunna använda det imot mig, men det var egentligen rätt korkat. Alla tjejerna i klassen gillade mig, ibland kopierade dem mig med det jag gjorde eller sa, men jag blev inte så irriterad, dem började bygga upp mitt självförtroende igen. Men som jag sa började Linnea förolämpa mig, och det var om min näsa, jag var då inte medveten om det alls, eftersom jag inte var beroende av utseende alls, men när jag tittade i spegeln så såg jag det direkt, jag började inbilla mig att min näsa var jättestor eller i konstiga former, men ni underbara muggisar har sagt underbara saker om mitt utseende vilket får mig att se mitt ansikte som det är. Men det förstörs dock när Linnea är så trevlig och påpekar det.
På skolfotot pratade vi lite om hur vi hade sett ut förra året. Jag sa att jag blev söt i förskoleklassen och ettan, men sedan blev jag mycket sämre.
”Ja, sedan började din näsa växa” sa hon med sitt elak sätt. Och Selma fnyser och säger:
”Meh, du då!” och då blir jag glad. Det känns skönt att ha någon som försvarar en men då säger Linnea:
”Ni är ganska lika.. ni har samma stora näsa”, och då är båda jag och Selma tysta.



Linnea hade sminkat sig jättemycket då och såg ut som en fjortis. Vi hade alla chanser att säga något, men det gjorde vi inte, ingen gjorde det. Vi skulle kunna ta henne, vi skulle kunna säga till fröken om det, och det skulle sluta. Men det är bara att jag kan inte se Linnea som den hon är. Jag ser henne fortfarande lite som tjejen jag kände i ettan. Men hon är inte den tjejen längre, hon är tjejen som är avundsjuk på mig för att jag är längre, alla gilla mig och för att jag har en ”pojkvän”.
Och plötsligt frågar hon chans på en kille i klassen alla hatar (förutom jag då, men det visste hon inte) bara för att få en pojkvän.
Linnea har blivit en självisk, mig-mobbare, och jag kan inte säga något.


Tack för att jag får skriva detta till er, tack för att jag får skriva ut mina bekymmer. TACK FÖR ATT NI FINNS!

Luna 1: Alltså, gumman, du är ju den sötaste som finns! Hur kan någon säga sådär till dig? Helt hemskt ju...
Du är helt perfekt som du är och din näsa är jättesöt! Så stå på dig mot Linnea och kom ihåg att mugglis alltid finns om du behöver stöd! ♥

Luna 1 - Don't let them bring you down. Du vet var jag finns! ♥
Och som LolligaLuna sa, var hela mugglis finns. Kram!

^ Tack ni båda underbara människor!

Luna 1
Söta, underbara människa. Jag hoppas att du förstår hur fin du är och hur fel denna människa har. Du förtjänar inte en "vän" som henne! Allvarligt, var stark och stå på dig och låt ingen trampa på dig som hon gör, du är bättre än så. Kram gumman, you know where you have me! ♥

Igår kväll fick vi besked om en hemsk, hemsk sak....
Min 18åriga kusin hade blivit avrättad i Iran för han anklagades att ha varit med och demonstrerat efter valfusket 2009.
Mamma gråter fortfarande, min syster gråter med henne, min bror försöker trösta dom och min lillebror har låst in sig på sitt rum. Pappa är på jobbet. Jag har gråtit floder, slagit ett hål i min dörr och varit förbannad. Vilken jävla människa har hjärta att ta livet på en oskyldig människa. Vem fan bryr sig om han var med i demonstrationerna? Han var en fin människa och han hade aldrig skadat en människa förut! JAG HATAR DENNA FUCKING VÄRLD!!!!
R.I.P Josef Alizadeh ♥

Jag har ju själv persisk släkt och jag vet inte hur mycket starka åsikter jag har angående Iran. En del saker hanteras på de mest hemska sätten där och jag blir så oerhört äcklad. Det finns så mycket som pågår där att man väldigt ofta kan känna oro. Usch.

Jag beklagar verkligen, azizam. Det gör jag verkligen. Tänk på att vara nära din familj vid stunder som den här och glöm aldrig bort vilken fin person din kusin var, som stod för vad som var rätt, som stod upp mot vad som för fel. Ta hand om dig och din familj ♥

childhoodlight: *cyberkram* Åh tack azizam! Jag vet inte vad jag ska säga har så många känslor inom mig men tack igen. Ska ge mamma en kram nu ♥

Jag förstår det. Det är mycket man vill säga men det är lite som kommer ur en. Jag vet inte vad jag ska säga mer än att jag skänker alla mina tankar till dig och din familj. Ingen förtjänar att avrättas för någonting sådant, ingen. Det är bara så vidrigt att någon förlorar sitt liv på grund av att denne stod upp för någonting som påverkade ett helt land.

Gör det du och som sagt, ta hand om er. ♥

Åh nej.. Asso fuck Irans regering som dödar oskyldiga människor och tror att våld löser allt. Blir så fucking irriterad och hoppas verkligen att de drar sig åt helvete snart och låter Iran bli Iran.

Beklagar verkligen sorgen, det är verkligen hemskt att de dödar en så ung person, och att de dödar överhuvudtaget! Men nu slipper han iallafall bli misshandlad i fängelset.. Beklagar. ♥