[Prs] Yehet och Kkaebsong [Prs]

”Ja, du luktar verkligen s-så äckligt, och nej, jag sköter f-faktiskt tvättningen”, knorrade nittonåringen och satte sig i grensle över den andres ben. ”Nu när jag ändå s-sitter här..hur gammal är d-du?” Undrade han frånvarande och drog bestämt tungan över de svarta, mjuka lockarna. Natsume lilla, sådär beter en vanlig männsika sig inte. Hur länge ska du fortsätta med dina konstiga fasoner? För all framtid? Tja, då kommer det ju inte dröja länge innan Hideo slänger ut dig. Men tyvärr så sket personen i fråga i den där lilla irriterande rösten, som jämt och ständigt var där och pillade i skallen på honom. Det bästa hade nog varit att ha en av och på knapp, huh? Jo, det hade varit väldigt praktiskt.

Hideo putar sorgset med underläppen innan han försöker gömma sig från den andres sträva tunga. Slickad i ansiktet är okej, men håret? Nej, nej, nej.
"Jag tror det är bäst om jag tar ett bad, vill inte du också det?" Frågade han, osäker på om han ska bjuda Natsume att bada med honom eller inte.. Det kan vara rätt mysigt, men är det fel? Det är mycket möjligt. " Jag är tjugo." Nu när han tänker på det finns det mycket basic fakta som han inte vet om den andre, åldern är bara en av dem. Finns väldigt mycket att se fram emot alltså.. "Du då?"

Ett till bad? Nej tack, han hade ju faktiskt badat igår så det fick duga i åtminstone en vecka eller två. Eller i alla fall tills han började lukta äckligt, då han som sagt inte ville bli utslängd.
”Tjugo? Då är du ett å-år äldre än mig”, konstaterade Natsume fundersamt och försökte desperat att klamra sig fast vid den andre. ”Och nej, jag vill inte ha ett bad..men jag kan titta p-på om du nu absolut vill ha mig där”, fortsatte nittonåringen, med ögon som glittrade av nyfikenhet. Men varför skulle Hideo ens vilja ha honom där? Att bada med en skitig Natsume kunde ju inte vara det smartaste valet när det kom till att försöka rengöra sig själv. Visserligen var han relativt ren för stunden, men pälsen var troligen fortfarande skitig som fan.

Ett år äldre? Så då är alltså Natsume nitton? Jo, utseendemässigt kan det verkligen stämma. En rodnad stiger över de små kinderna, titta på? Jösses.. av någon anledning vill han det, men samtidigt skulle det vara väldigt konstigt, eller?
"Titta på? Det behöver du inte göra." Försäkrar Hideo med ett stelt litet skratt innan han ställer sig upp och pillar på sin tröja. "Du får följa med om du vill, men annars klarar du väl dig i en halvtimme ungefär?"

”Jag vågar inte vara s-själv”, muttrade Natsume och skyndade sig efter den äldre. Det gick ganska bra att ställa sig upp och han vinglade inte allt för mycket. Visst svajade han fram och tillbaka en liten stund, men sedan när han tog några steg så gick det smidigt. Eller smidigt kanske var att gå till överdrift, då nittonåringen var precis allt annat än smärt och vig.
”Med andra ord tänker jag titta på..om du inte har lust att försöka tvätta av min päls det vill säga”, knotade han och började putta Hideo mot badrummet. ”Men jag förstår om du inte vill det.”

Hideo drar av sig sin tröja, obekymrad över den andres närvaro innan han drar bort luggen från ögonen och sätter på varmt vatten. Ögonen möter spegelbilden, granskar ärret över armen, ögat, och sår han fått under sin barndom.
"Jag skulle gärna tvätta din päls, om du tillåter mig." Berättar han sanningsenligt ser på Eiji i spegeln när hon följer efter dem in i badrummet. Tjugoåringen drar av sig sina byxor, innan han sjunker ner i vattnet. "Det kan nog kännas väldigt skönt att få den tvättad."

Natsume ryckte lätt på axlarna och studerade den andre med ögon stora som tefat. Nyss hade han ju tyckt att i princip alla människor var läskiga och frånstötande, men inte Hideo. För Hideo var vacker, så jävla vacker. Den yngre visste inte rikrigt vart han skulle ta vägen, eller vad han skulle göra av sina stormiga känslor.
”Vad har du gjort där? På armen alltså”, frågade han tveksamt och lät blicken falla mot ärret. ”Och om jag var du så hade jag inte tackat ja till det där med tvättningen..vem vill h-ha en stor, skititg byracka i badet liksom?” Fortsatte han undrande och skrattade till, för att sedan sjunka ner på golvet och luta hakan mot kanten på karet. ”Du är vacker, vet du det?”

Hmh, kanske det varit en dum idé att tagit av sig alla kläder för ett bad med Natsume i rummet efter sen konversation de haft.. Men tjugoåringen bestämmer sig för att inte lägga alldeles för mycket tanke på det, nej istället glider ögonen ner till sin arm som syns över vattnets yta. Endast några skumbubblor skyddar kroppen för blottning.
"Jag gjorde illa mig själv," förklarar han med ett svagt leende och rycker på axlarna. Varför ens förneka det, det är ju uppenbart. Hideo hade försökt begå självmord, och m2d det hade han fått ett tjockt ärr över handleden. Kanske han ska dekorera den med en tatuering någon gång. "Jag har tagit bad med Eiji, men kommer nog vilja skölja igenom din päls lite innan du hoppar i.." som många gånger innan i Natsumes sällskap börjar kinderna hetta upp, de blir till en blossande rosa färg. Hideo sjunker ner lite i badkaret, innan han lutar sig mot karet precis som den andre, ansiktena tätt i till. "Tycker du?"

”Varför..?” Undrade Natsume långsamt och studerade den andre med rynkade ögonbryn. Ögonen hade återigen blivit lätt glansiga och ansiktsuttrycket orolig. Bara de där orden hade fått det att stinga till inom nittonåringen och allt han egentligen ville göra var att klättra ner i badkaret och slängar armarna om den äldre. ”Snälla gör inte om det.”
Med en liten suck slängde han även armarna över kanten och kupade händerna om tjugoåringens kinder, strök med tummarna över den släta huden med tindrande ögon.
”Jo, jag tycker att du är väldigt vacker, även om du stinker av den där äckliga Kotaro..så det kanske inte är någon dum idé om jag också slinker ner i badkaret?” Föreslog Natsume och drog på munnen. ”För då kommer du troligen att lukta som mig när vi väl tappar ur v-vattnet.”

Faktumet att den andre blir så orolig är väldigt rart, men han vill inte att Natsume ska behöva känna så. Han når ju bra nu, bättre. Han har funnit ett liv som han inte har något emot att leva.
"Det var en del aspekter i mitt liv som ledde till det.. Men jag mår bättre nu, såklart kommer det inte att hända igen. " försäkrar han och låter ögonen drunkna i de mörka pupillerna, de är så vackra, härliga och välkomnande. Stinker han av Kotaro? Jo, Natsume har ju ett väldigt brett luktsinne, så det är väl inte så förvånande. Hideo har ju bott med Kotaro i ett helt år.. med ett litet leende nickar han. "Jag skulle inte ha något emot det, alla."