PRS med jagärjag

Aurora nickade.
"Visst, jag trodde de visste om det" sa hon och kliade sig i nacken.
"Men du sminkar ju över dem ändå, då kan du ju lika bra få dem att försvinna permanent?" sa hon och ryckte på axlarna. Aurora drog på sig sin jacka och gick ut genom dörren.
"Julmarknaden, eller hur? Men den för trollkarlar och häxor, inte för mugglare?"

Hon nickade sakta.
- Ja exakt. Men jag tror att vissa tagit in saker som är från mugglarvärlden också eftersom det är väldigt exotiskt för oss från trollkarlsvärlden sa hon enkelt. Gick ner för trappan. Där stod hennes pappa. En väldigt stilig man han också. Men till skillnad från sin fru så log han mot sin dotter.
- hej! Det var ett tag sen sa han med ett leende och lyfte upp sin dotter och snurrade runt henne. Leah skrattade till. Han vände sig sen mot Aurora och sträckte fram handen.
- Alexander sa han med ett vänligt leende.

Aurora gick ner för trappan och såg en man som hon förstod var Leahs pappa. Hon förberedde sig för ytterligare elaka kommentarer mot Leah, men det var något helt annat. Aurora betraktade hur mannen snurrade Leah och hur de skrattade tillsammans. Ett stygn av avundsjuka uppenbarade sig i Auroras kropp. Hon undrade om hon hade skrattat tillsammans med sin egna pappa om hon inte hade varit häxa. Hon svalde och räckte istället fram handen och tog tag i pappans.
"Aurora. Trevligt att träffa dig, Mr. Brown" sa hon och log.

Mannen himlade med ögonen och kollade på Aurora.
- Men herregud, kalla mig Alexander. Så länge du är i mitt hem så är du min andra dotter sa han med ett litet hjärtligt skratt. Hennes mamma kom ut i hallen. Kollade på Leah med ett missnöjt ansikte men sa ingenting. Tog istället sin mans hand och ropade på sina söner. Leah log svagt och följde efter sina föräldrar som gick ut.
- det är inte så långt dit så man kan gå sa Leah enkelt till Aurora och kollade på henne. Hon såg på Auroras hand hur hon verkade vara kall.
- Behöver du lite värme kanske? Sa hon med ett litet leende och tog försiktigt Auroras hand. Var helt beredd på att Aurora skulle dra bort sin.

Aurora svalde, men nickade. Han verkade ju trevlig i alla fall, till skillnad från Mrs Brown. När de gick ut i snön kände hon hur kallt det var. Hennes jacka var ju egentligen inte gjord för att tåla kyla på det sättet, men det var den enda hon hade, så det fick gå helt enkelt. Plötsligt kände hon hur Leahs hand letade rätt på hennes egen. Hon stelnade till, men slappnade av ganska så fort. Samma känsla som hon hade fått dagen som de hade börjat prata efter att Mrs Brown hade gett dem kvastarna och Aurora rörde vid Leahs axel spred sig i hennes kropp.
"Schysst att du delar med dig lite, min jacka är värdelös" sa hon och skrattade. Fodret var tillochmed sönder lite, men hon hade lagat det så gott hon kunde. Egentligen var det tur att hon hade Quidditchstatusen som hon hade på skolan, annars skulle folk säkert ha märkt hennes andrahandskläder på ett annat sätt. Det märkliga med status-fenomenet på skolan.

Hon Log svagt.
- Men du kunde ju sagt det innan vi gick så kunde du bara lånat en av mina sa hon enkelt. De kom fram till vad som skulle varit en gränd. Men som nu var fyllt med magiskt julpynt och många olika stånd med allt möjligt man kunde tänka sig att köpa. Alexander log svagt.
- Vi gör väl som vi alltid brukar? Sa han. Leah och hennes två bröder nickade sakta och fick vars en läderpung i händerna. Alexander gav en till Aurora också. I Alla låg där vars en hög med pengar.
- En liten jultradition att alla barnen i familjen får pengar att handla för sa han med ett vänligt leende.

Aurora tog emot påsen och kände hur tung den var. Hon svalde. Hon hade känt den här mannen i tio minuter, och han hade redan gett henne pengar. Hon skakade på huvudet och gav tillbaka läderpåsen till honom.
"Tack så mycket, Mr - ehrm, Alexander, men jag kan inte ta emot den. Det skulle inte kännas rätt" sa hon och tittade ner i marken. Hon tyckte att hela situationen var jobbig, med tanke på att hon knappt kände dem, och de var redan som familjen hon inte hade. Eller, alla förutom Mrs Brown, såklart. Hon kliade sig i nacken och vände sig om för att slinka ur den pinsamma situationen. Hon kände hur kinderna blev röda och hon tittade på närmsta markandstånd för att försöka tänka på annat.

Alexander kollade på henne och gav tillbaka påsen.
- lägg av. Klart du ska ha den, jag ger alla barnen lika mycket och våra gäster ska definitivt inte vara utan sa han enkelt. Leah höll Auroras hand och drog mjukt iväg med henne innan hon hann protestera.
- kom igen, pappa ger alltid ut pengar till alla, han anser att vi har för mycket och måste spendera dem. Hade inte du fått dem hade vi köpt något totalt onödigt som läggs på vinden som alltid. Är det inte bättre att man använder dem? Vi kan tillexempel köpa en ny jacka? Sa hon med ett mjukt leende. La ner bådas påsar i sin väska och tog försiktigt båda hennes pengar.
- kan du bara ta emot en present, även om du kanske inte fått så många eller tror att du inte är värd det så är du det. Okej? sa hon med ett litet mjukt leende. Hur kunde hon stå såhär nära Aurora? En tjej som för bara några månader sen gick henne på nerverna.

Aurora skulle precis protestera när Leah drog iväg henne.
"Det handlar inte om att inte kunna ta emot presenter. Jag har klarat mig själv hela mitt magiska liv, jag behöver inte andras pengar" mumlade hon och såg påsen falla ner i Leahs väska. Där kunde de ligga. Hon kliade sig i nacken och tog ett par steg fram till ett marknadsstånd. Hon grimaserade och pressade sin hand mot högerlåret, och stannade upp. Hon stoppade ner handen i fickan och skulle fiska upp en flaska, när hon insåg att hon numera inte hade någon. Hon svor tyst och tittade på ett par ringar som låg på ett bord.

Hon suckade lågt och himlade med ögonen.
- alltid en sån tjurskalle muttrade hon lågt för sig själv. Kollade vid ett stånd innan hon såg mot Aurora.
- kom ihåg. Säg inte till förrän det verkligen är kris okej? Sa hon tyst i hennes öra. Hon skrattade till när hon såg ringarna.
- vi kan ta vars en så kan vi gå och gifta oss sa hon med ett lekfullt leende. Skojade ju såklart. Hon drog sin kappa tätare om sig.