Dark love [Masato]

- Tråkmåns.
Hon drog upp benen och lade täcket över benen.

- Det är Gregorio. Jag vill prata om emblemet.

Eremo
N suckade och svarade.

- okej, vad är det nu om det, för kostigt?

- Nej inte alls. men vvad gjorde du för 200 år sedan? Riddare, bagare?

Hon såg på honom och drog försiktigt bort täcket. Sakta innan hon snabbt flöhg ur sängen mot den öppna dörren.

Eremon såg däremot det och kastade sig efter henne och tog tag i henne och lyfte upp henne i famnen och slängde ner henne i sängen igen och sa.
- Idiot, nu sitter du stilla,

Han höll en arm runt henne medan han sa i telefon.
- Ursäkta, jag har en som försöker fly hela tiden, och jag är 700 år och har inget minne av mitt mänskliga liv.

Hon stönade svagt och hon vände sig om.
- Du är idioten här.
Hon reste sig och gick mot ett sminkbord och satte sig

- Du sa förut du var 200 år. Vad är det? Är hon lite jobbig?

Eremon suckade och sa.
- Jag är inte 200, jag sa att det var säkert 200 år sedan jag såg min skapare, inte att jag var 200 år och ja, hon är väldigt jobbig.


Han gick fram till Sharlett och sa.
- Jag är ingen idiot Sharlett, det var du som ramlade på mig och inte tvärtom.

- Om du inte var någon riddare så får du inte ha ett svärd. Jag ber om ursäkt. Kolla upp din historia. Du borde minnas den egentligen.

- Ja för jag hade feber och jag hade klackskor.
Hon började borsta sitt hår.
- Fortfarande jag är hungrig. Jag vet inte hur jag ska säga det.

Eremon suckade och sa.
- Ursäkta, jag har inte ett enda minne av mitt liv som människa, och ett emblem ska jag ha så föreslå ett då, men inget löjligt.


Eremon såg på henne och sa.
- Jag ska fixa mat till dig, men jag har inget hemma, men som du är just nu så kan jag inte, för jag måste ha dig med mig och jag vill inte ta risken då du bara vill fly hela t iden.

-Kan inte göra det. Tala med din skapare. Hon måste minnas. Om inte skriver alla vampyrer upp sina barns förra liv.

- Hade du inte en piga? Är hon vampyr hon med eller?
Hon muttrade och drog borsten hårt genom håret.
- Jag SKA inte smita okej?

Eremon suckade och sa.
- Jag har sagt att jag inte har sett henne på 200 år, inte ens här i Vendig, jag skulle känna igen henne på håll, och och varför skulle jag vilja minnas ett liv som togs ifrån mig? Och ta en svart ros eller ett hästhuvud då,

Eremon suckade och såg på henne och sa.
- Varför ska jag lita på dig, då du försökte fly alldeles nyss?