Förändrad värld Lupple & Medi

Han nickade sakta. " Jag skulle aldrig piska dig igen Rhiannon." Viskade han. " Det jag menade var att istället för att jag håller fast dina ben så håller något annat fast det. Du verkade gilla det. " Sa han lugnt.

Hon såg nu på honom och nickade. i får se. Jag är rädd att det gör ont." Sa hon och lutade sig mot honom.3

Han såg på henne med ett mjukt leende. " Vackra du. Det kommer inte göra ont. " Viskade han. "Du måste bara slappna av och låta det vara skönt. " Viskade han ömt.

"Låta det vara skönt? Du är galen.." Hon drack av saften och lutade sig framåt.
"Vad ska du göra då? Inte låta mig göra något?"

Han flinade lite. " Du är så rädd för att det kommer göra ont att du inte ens låter dig själv känna andra saker. " Sa han ömt. " Hur menar du?" Viskade han.

"Jag är rädd att det ska göra ont för jag är rädd för smärta." Sa hon och lade huvudet på sned.
"Är det så fel?" Frågade hon tyst.

Han såg på henne och log mjukt. " Jag förstår det. Men om jag säger såhär. Desto mer du spänner dig desto ondare kommer det göra. " Viskade han.

"Jag spände mig inte... Eller gjorde jag det?" Frågade hon tyst och såg på sina händer.

Han log mjukt. " Det gjorde du. " Sa han. "Men det är okej. Vi lär oss. " Sa han lugnt.

Hon gav honom en blick och gav honom glaset.
"Igen. Vi provar nu...." Sa hon och svalde.